Prematuritet och amning : en litteraturöversikt över upplevelsen att amma det prematura barnet

Globalt sett uppskattas att det årligen föds omkring 15 miljoner för tidigt födda barn, vilket innebär att de föds före graviditetsvecka 37. Beroende på hur tidigt förlossningen sker ser vården olika ut, men majoriteten av de för tidigt födda barnen vårdas på en neonatalvårdsavdelning. Att amma spädbarn är viktigt och anses idag vara en global folkhälsoangelägenhet på grund av bröstmjölkens överlägsna egenskaper för att främja hälsa hos mor och barn. Bröstmjölk är av ännu större vikt för de prematura barnen och bör ses som en del i behandlingen eftersom den bidrar både till barnets utveckling och hälsa samt minskar risken för olika sjukdomstillstånd, exempelvis nekrotiserande enterokolit [NEC] och neonatal sepsis. Majoriteten av nyblivna mödrar har en önskan och en intention om att amma sina barn. Den prematura amningen innebär dock stora utmaningar för de nyblivna mödrarna, och att pumpa brösten på bröstmjölk betraktas vara en del av den prematura amningen. Barnmorskor har en viktig roll i att stötta kvinnor som önskar amma sina barn. Att amma är en fråga om mänskliga rättigheter och bör skyddas och stödjas till förmån för både barn och mödrar. Syftet med detta arbete var att beskriva kvinnors upplevelser av att amma det prematura barnet. Metoden som användes för att besvara föreliggande syfte var en litteraturöversikt. Sammanlagt inkluderades totalt 17 vetenskapliga studier till resultatet, alla dessa var kvalitativa studier. I resultatet identifierades två huvudteman, dessa var Känslor & beteenden och Omgivningens betydelse för erfarenheten. Till dessa kunde även olika underkategorier identifieras. Till Känslor & beteenden urskildes underkategorierna delaktighet/ medverkan, drivkraften och känsla av ovisshet. Till Omgivningens betydelse för erfarenheten urskildes underkategorierna försvårande omständigheter, stödjande omständigheter samt ett nödvändigt ont. Resultatet påvisade att upplevelsen av att amma det prematura barnet frambringade mycket känslor hos kvinnorna och var en stor utmaning. Känslorna reflekterade situationen av att amma och pumpa brösten på bröstmjölk, men rörde sig även om deras identitet som mor och kvinna. Möjligheten att bidra till vården av sitt barn var också en stark drivkraft. Beroende på stöd, bemötande av personalen och omgivningen, men även kunskap och tidigare erfarenheter hos kvinnorna varierade upplevelsen av att amma det prematura barnet. Både positiva och negativa känslor lyftes fram. Tydligt var dock att för att lyckas med att amma det prematura barnet krävs det stöd och uppmuntran från sin omgivning, men även hängivenhet från kvinnan själv. Kunskap om bröstmjölkens fördelar för deras barn gjorde att majoriteten av kvinnorna kämpade på trots svårigheterna som fanns till följd av den prematura födelsen. Sammanfattningsvis visade det sig att upplevelsen av att amma det prematura barnet är ambivalent. Situationen kräver hängivelse, uppbackning och målmedvetenhet. Upplevelsen skuggades ofta på grund av brister i vården och bemötandet från personal. Många kvinnor var dock entusiastiska och upplevde att situationen, trots många försvårande omständigheter, var värdefull. De såg det som ett tillfälle att få vara nära sitt barn och där grunden för deras relation etablerades