Arbetssätts påverkan för elevers intresse för kemi : Analys av en enkätstudie från elever i årskurs 9

Rapporter och studier har berättat att svenska elever tappar intresse för de naturvetenskapliga ämnena under högstadietiden. Arbetssätt och lektionsinnehåll är viktiga faktorer som kan påverka elevernas intresse för de naturvetenskapliga ämnena positivt. Flera pilotstudier har undersökt specifika arbetssätt på elevernas intresse under begränsade tidsperioder med varierande resultat. Tyvärr finns det inga generella riktlinjer med beprövade arbetssätt som vetenskapligt bevisat ökar elevernas intresse under högstadietiden. Syftet med denna studie är att undersöka om kemiintresset hos elever i årskurs nio påverkas av olika arbetssätt i undervisningen. Empirisk data insamlades till en kvantitativ studie genom en enkätundersökning som besvarades av 83 elever i årskurs nio på två högstadieskolor i Sverige. Enkäten bestod av stängda och öppna enkätfrågor. Dataanalysen av de öppna frågorna gjordes genom det pragmatiska perspektivet och teorier om situationsbaserat intresse. Resultatet visade att en åttondel av de tillfrågade eleverna ansåg att lektionsinnehållet på kemilektionerna intresseväckande. Det arbetssätt som var mest effektiv till att påverka elevernas ämnesintresse positivt var laborationer i kemi. Vid genomgångar var det särskilda attribut hos den undervisande läraren som var avgörande för att eleverna skulle utveckla ett situationsbaserat intresse. Grupparbeten kan påverka elevernas intresse i en positiv riktning förutsatt att det finns en bra gruppdynamik i den aktuella arbetsgruppen. Det arbetssätt som eleverna var mest negativa till var individuellt arbete på grund utav att det upplevdes som monotont och tråkigt. Resultatet av denna studie kan användas som riktlinje för undervisande kemilärare för att öka det situationsbaserade intresset i kemiundervisningen