Omnyttja det ouppskattade : 300 tillfälliga lägenheter i Marievik

A 1980’s office block is threatened with demolition, leaving space for high-end housing in a local suburban area to Stockholm. Through presenting decision-makers with a choice and demanding action, I suggest a new future for this unwanted architecture. The 32.000 sq m building is turned into 300 temporary rental apartments, following a strong structural logic to keep investment low. The found structure is used as a tool for contrasting the mainstream housing development of today, caring for urban diversity, ecology and coexistence. The thesis project investigates if and how the repurposing of structures not meant for residential use into apartments can be a tool to challenge accelerating segregation. I present a design proposal for the 300 flats and additional functions, and discuss if the qualities of the spaces achieved can have any effect on diversity in the area and the norms of conventional building and the idea of the home. Tentatively, I suggest that the use of existing buildings conceived to be out of date and on the bottom of their market value development, can be a method to make the city more diverse. The role and resources of the architect student make this option possible. Ett kontorskomplex från 1980-talet är rivningshotat för att lämna plats åt exklusiva bostadsrätter i en närförort till Stockholm. Genom att föreslå en ny framtid för den arkitektur som nu är ouppskattad, erbjuda beslutsfattarna ett reellt alternativ och kräva politisk handling. De 32 000 kvadratmetrarna kontorshus byggs om till 300 tillfälliga hyreslägenheter. Genom att följa byggnadens starka strukturella logik hålls kostnaderna låga. Den befintliga strukturen används som för att skapa lägenheter som kontrasterar mot den förhärskande konformiteten i bostadsbyggandet, och för att värna om urban mångfald, miljö och samlevnad. Examensarbetet undersöker om och hur omnyttjande av byggnader som inte är avsedda för boende till lägenheter kan vara ett verktyg mot den ökande segregationen. Mitt gestaltningsförslag för de 300 lägenheterna med omgivande funktioner utgör bakgrund till en diskussion om vilken effekt det byggda kan ha på diversitet i området och på normerna om konventionellt bostadsbyggande och idén om det goda hemmet. En försiktig slutsats är att byggnader med ett upplevt och marknadsmässigt lågt värde kan vara kärnan i en metod för att göra staden mindre segregerad, även inom dagens ekonomisk-politiska system. Den roll och de resurser en arkitektstudent har är ett sätt att möjliggöra sådana alternativa förslag.