Long term monitoring of road condition : progress report for the Swedish LTPP project even December 2017

Målsättningen med projektet är att samla in, bearbeta och leverera högkvalitativa data som primärt är tänkt att användas för utveckling av modeller för tillståndsförändring av vägars tekniska tillstånd. Uppföljningen av observationssträckor (100 meter långa) har på uppdrag av Trafikverket, tidigare Vägverket, pågått sedan år 1984. Inriktningen är i första hand fokuserad på den nedbrytning som orsakas av tung trafik. De första åren utfördes mätningar på ett begränsat antal sträckor. Antalet har efterhand som projektet fortskridit utökats, och uppgick vid utgången av år 2017 till 690 stycken fördelade över 65 olika objekt, alla ingående i det statliga belagda vägnätet. Under årens lopp har antalet bevakade sträckor ändrats så till vida att några utgått och andra tillkommit. En snävare budget i början av år 2000 medförde en grundlig översyn av samtliga sträckor. Antalet som fortsättningsvis skulle bevakas minskades med en fjärdedel. Förändringarna gjordes dock på ett sådant sätt att projektets syfte fortfarande kunde upprätthållas. Genom att välja ut de strategiskt viktigaste sträckorna och reducera antalet mätningar kunde fortfarande högkvalitativa och användbara data erhållas från de sträckor som var kvar i uppföljningsprogrammet. Även införandet av riktningsseparering (mitträcke/vajer) utmed några objekt har inneburit att objektet tagits ur programmet på grund av säkerhets- och tillgänglighetsskäl. Inför år 2018 kommer 289 sträckor vara aktiva, fördelade över 32 objekt. Uppföljningsprogrammets aktiviteter: • Besiktning av samtliga aktiva sträckor utförs årligen. Vid denna, som görs till fots, identifieras, klassificeras och kvantifieras förekommande skador och defekter enligt ”Bära eller brista”, en handbok för tillståndsbedömning av belagda vägar. • Ett sprickindex för belastningsskador beräknas efter svårighetsgrad och utbredning per sträcka och besiktningstillfälle och sparas som en enskild tabell i databasen. • Objektiv mätning av vägytans tillstånd utförs med vägytemätbil (Laser RST). Mätningen utförs av ekonomiska skäl i genomsnitt vartannat år per sträcka. Spårbildning och utveckling av längsojämnheter följer ett relativt linjärt förlopp varför förlusten av årliga mätdata bedöms kunna accepteras i detta läge. Vid mätningen tas också en digital stillbild var 20:e meter. • Fallviktsmätning (KUAB-FWD) utförs numera normalt på alla nya objekt som tillkommit samt året efter beläggningsåtgärd, alltid på hösten (september). • Tvärprofilering (PRIMAL) har upphört inom uppföljningsprogrammet. • Klimatdata hämtas från SMHI:s väderstationer (enligt ”Årstabellen”). • Trafikdata för de aktiva sträckorna inhämtas från Trafikverket (normalt sker detta inom ett intervall om fyra år). • Insamlade data bearbetas, kvalitetskontrolleras och samlas i en databas, den senast aktuella benämns LTPP-2017 (Microsoft Access 2007–2016).The objective of this project is to collect and deliver high quality road data primarily for use in the development of performance prediction models. Monitoring of the LTPP (Long Term Pavement Performance) sections (100-metre-long) started in 1984 on commission of the Swedish Road Administration. The aim is primarily to focus on road deterioration caused by heavy traffic. The project started with a limited amount of sections and have in 2017 increased to 690 sections distributed over 65 sites. All sections are part of the Swedish national road network. During the years, some sections have become redundant and therefore a number of replacement sections are included. Budget restrictions in 2000 resulted in a review of the sections and a 25 percent reduction in monitoring was implemented. Despite this decrease, the project purpose could still be maintained. By retaining the most strategically important routes and reducing the number of surveys useful high-quality data could still be obtained from the sections left in the monitoring program. In addition, the introduction of median barriers on some sections (to facilitate traffic separation) has meant a disqualification of suitability. At the start of 2018, 289 sections distributed over 32 sites will remain active. The following activities are included in the monitoring programme: • Distress surveys. Annual surveys are carried out by walking over the sections. During the survey all distresses and surface defects are recorded. The grading of the distresses and defects are based on a national distress manual. • Calculation of an annual crack index. The index is calculated from the type of crack, crack distress grade and crack propagation and is included, in table form, in the database. • Road surface monitoring. Financial restrictions limit the monitoring to every second year. However, the development of rut and longitudinal unevenness follow a relatively linear trend, so monitoring every second year is considered acceptable in this case. • Measurement of the bearing capacity (KUAB-FWD). The capacity is measured on all new sections and after any maintenance measures. • Cross section profiling (PRIMAL-profiling) is no longer carried out. • Collection of climate data from SMHIs automatic weather observation stations. • Collection of traffic data normally every fourth year. • Quality control check of all collected data before being entered into the LTPP-2017 data base (Microsoft Access 2007 - 2016)