Indata mindre punktkällor för PLC5 rapporteringen 2007 : Slutrapport

Projektet Indata mindre punktkällor för PLC5 rapporteringen 2007 har syftat till att ytterligare förbättra indata rörande belastning av fosfor och kväve från mindre punktkällor, d.v.s. C- och U-anläggningar, enskilda avlopp och dagvatten till beräkningssystem för diffus belastning, retention och tillförsel till havet. Arbetet har byggt vidare på metodik och resultat från projektet Beräkningsmetoder mindre punktkällor, som genomfördes inom SMED&SLU under 2002-2003. För enskilda avlopp har en komplettering av tidigare enkätstudier gjorts, och uppgifter om enskilda avlopp har därmed lämnats av samtliga kommuner i Sverige utom 31. De flesta av kommunerna för vilka statistik saknas har ett geografiskt läge som gör dem mindre intressanta ur belastningssynpunkt, då de har få invånare och ligger långt från havet, d.v.s. har hög retention. I det totala enkätunderlaget finns det nu uppgifter om 600 864 enskilda avlopp. Enligt uppgifter från SCB finns 745 674 hushåll med enskilt avlopp. Det betyder att enkäternas uppgifter täcker ca 80% av de enskilda avloppen i Sverige. Metodiken för belastningsberäkningar från enskilda avlopp har byggts upp mot en databas skapad i Microsoft Access, där samtliga beräkningar görs genom att SQLfrågor ställs mot databasen. Detta gör att möjligheterna att göra kompletterande beräkningar, eventuella framtida förändringar av reningstyper och schabloner, scenarioberäkningar etc förenklats betydligt. En annan förbättring är att tillskrivning av fördelning av avloppstyper för de kommuner där denna uppgift saknas har skett genom att ett riksgenomsnitt beräknats och därefter tillskrivits de kommuner där uppgiften saknas. Resultatet av beräkningarna visar att belastningen från enskilda avlopp är 269 ton fosfor och 1943 ton kväve per år. Dessa resultat är betydligt lägre än de från TRKprojektet (Brandt och Ejhed, 2002), men i paritet med de som tidigare redovisats inom SMED&SLU. En stor del av skillnaden mellan resultatet från TRK-projektet och resultatet som presenteras här förklaras av en lägre antagen nyttjandegrad av permanenthus än i TRK-projektet. Andra faktorer som är av avgörande betydelse är olika antaganden rörande reningsgrad för de olika avloppstyperna samt uppskattad andel avlopp med olika reningstyp. Inom projektet har en dagvattendatabas byggts upp för samtliga svenska orter med mer än 200 invånare. Databasen kommer att medföra att vidare uppdateringar och metodutveckling underlättas. Belastningen av dagvatten redovisas per kommun och den totala belastningen från dagvatten i Sverige uppskattas till 2500 ton kväve och 240 ton fosfor, vilket är markant högre än vad som redovisades i TRK-projektet. I TRK-projekt beräknades dock dagvattnet enbart från hårdgjorda ytor medan beräkningar utförda inom ramen för detta projekt inbegriper flera markanvändningsklasser som t.ex. skog och öppen mark inom tätorter. Dessutom innefattar beräkningarna i denna studie regionala skillnader i kvävedeposition. 6 Den dominerande utsläppskällan bland C-anläggningar utgörs av de icke tillståndspliktiga reningsverken. En mindre källa bedöms vara fiskodlingar. Fiskodlingar hanteras dock inte inom ramen för detta projekt, där fokus legat på mindre reningsverk. Ett mindre kvävebidrag kan också komma från användningen av urea vid avisning på flygplatser, något som inte heller beaktats här. Emissionsfaktorer för utsläpp från mindre reningsverk har tagits fram, liksom faktisk anslutningsgrad. För huvudparametrarna kväve och fosfor är beräknade mängder om 50 ton fosfor och 1 762 ton kväve betydligt mindre än de översiktliga skattningar som gjordes inom projektet Beräkningsmetodik för mindre punktkällor, där man anger 160 ton fosfor och 3 200 ton kväve. Huvudsakligen torde skillnaden bero på att man då antog en genomsnittlig anslutningsgrad på 1 000 pe per verk vilket, är dubbelt så mycket som den genomsnittliga faktiska anslutningsgrad som tagits fram i detta projekt