Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet ikommuners styrdokument

Den här rapporten återger resultatet från en studie av hur nationella styrdokument översätts till den lokala arenan inom utbildningsområdet. Skollagen anger att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Trots försök från olika myndigheter på den nationella arenan att förtydliga vad detta innebär är det fortfarande otydligt vad det innebär i konkret handling. Huvudmannen kan i sin tur arbeta vidare med att stödja utbildningsverksamheten genom sina egna styrdokument. Arbetet med att utforma styrdokumenten leds vanligtvis av en skolchef. För att öka förståelsen för hur idéer om vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet kommer till uttryck i kommuners styrdokument har vi genomfört en kvalitativ studie. Ett urval av 65 skolchefer från kommuner av olika storlek och geografisk placering fick frågan att skicka in styrdokument där de på något sätt hade behandlat vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. 16 kommuner skickade in 53 dokument. Av dessa var det 16 styrdokument från 9 kommuner som uttryckligen hade med begreppen. Dokumenten består bland annat av verksamhetsidé, måldokument, strategiska dokument, verksamhetsplaner och handlingsplaner. En induktiv analys visar på sex kategorier för hur huvudman förhåller sig till begreppen vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet: 1. Begreppsförekomst: vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet nämns men innebörden diskuteras inte. 2. Karriärsatsning: vetenskaplig grund och beprövaderfarenhet handlar om professionell kompetens, vilket sätter fokus på kompetensutveckling och karriärvägar. 3. Litteraturgenomgång: presentation av litteraturgenomgångar som ett sätt att koppla till vetenskaplig forskning. 4. Metodfrågor: användning av forskningsbaserade metoder och ansatser för att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. 5. Samverkan: samverkan med ett lärosäte för att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. 6. Systematiskt kvalitetsarbete: det systematiska kvalitetsarbetet kopplas ihop med vetenskaplig grund ochbeprövad erfarenhet. Utifrån dessa sex kategorier för vi en diskussion om hur dominanta idéer färdas i organisationer. Här återges en kort summering av slutsatserna: • Det pågår översättning av nationella dominanta idéer till den lokala praktiken. • Samverkan med ett lärosäte verkar vara av vikt för att utveckla ett arbetssätt som stöder att utbildningen vilar på vetenskaplig grund. • Interaktiv praktiknära forskning anges som en lämplig ansats för att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. • Litteraturhänvisningar i styrdokumenten handlar i hög grad om referenser till texter från Skolverket och andra myndigheter samt intresseorganisationer, inte direkta forskningsreferenser. Resultatet visar att de begrepp och definitioner som dominerar nationellt översätts till en mångfald av olika operativa insatser. Mångfalden kan bero på att kommuner har olika förutsättningar att stödja en utbildning på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Det kan också vara ett uttryck för att kommuner vill uppnå ett visst syfte i en viss kontext.Trots nationella definitioner av skollagens begrepp krävs en översättningsprocess när kravet på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet ska efterlevas i den lokala kontexten. Anledningen är att tjänstemän, skolledare och lärare ska kunna hitta sätt att arbeta med detta som är anpassat efter deras specifika behov. Översättningsprocessen kräver kunskap om på vilket sätt forskningen kan bidra till utveckling av verksamheten. I den här processen är det också viktigt att ta hänsyn till praktik och etik. Det här sker inom en ram där utbildning även bygger på ett normativt samhällsuppdrag, det vill säga det att eleverna ska bli kompetenta demokratiska medborgare. Utifrån att vi har tagit skolchefens perspektiv i denna rapport vill vi slutligen påpeka att det saknas vägledning i styrdokumenten för hur eventuella förändringar i arbetssätt påverkar ledarskapet i organisationen. Ett styrdokument är kanske inte den främsta arenan för ledarskapsarbetet men det antyder förändringar som i sin tur ger förändrade förutsättningar och kunskapskrav för ledarskapet. Insikter om skolchefens förändrade ledarskap är en viktig kunskapslucka att fylla i framtida arbeten