En kvalitativ studie om bedömningsprocessen i äldreomsorgen med fokus på biståndshandläggarnas erfarenhet av anhörigas betydelse

The purpose of the study was to describe care managers’ experiences of assessment process in care measures for elderly, focusing on the relatives’ influence. The study was carried out with five care managers in Stockholm city through qualitative semi-structured interviews. The study´s empirical data was analysed with Lipsky’s theory of freedom of action and concepts of power such as; structural power, intentional power and normative power. The conclusion of our study is that care managers’ freedom of action is limited by both budget demands and how the services unit decides to organize itself. Law, guidelines, budget and the superior managers’ opinions affect how the care managers are expected to execute their work in the assessment process. The result of our interviews about the relatives’ influence and participation in the assessment process show that care managers are influenced by structural power, intentional power and normative power. The care managers’ experience of the relatives’ participation in the assessment process was both positive and negative. The relatives are most often helpful in describing the elderly’s need of help in the assessment process. The study’s interviewed persons show that the relatives are the ones appealing against the decision. What the care managers considered as negative with the relatives’ participation was that some relatives assertively questioned the care managers’ decision. In some specific cases, the relatives contacted the care managers’ supervisors when they did not agree with the decision. Furthermore, the care managers experience that the relatives are essential in highlighting the elderly's need of help in the assessment process, specially in the cases in which the elderly has a dementia disease and has difficulties in perceiving their need of help. Since the elderly´s relatives participate in the assessment process, the care managers experience that they need to consider them as an additional party to the case of the assessment process.Syftet med studien är att beskriva biståndshandläggares erfarenheter av bedömningsprocessen av vårdinsatser för äldre med fokus på anhörigas inflytande. Studien har genomförts med fem biståndshandläggare i Stockholms stad genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Studiens empiri analyseras med hjälp av Lipskys teori om handlingsutrymme och maktbegrepp såsom; strukturell makt, intentionell makt och normativ makt. Slutsatserna av vår studie är att biståndshandläggarnas handlingsutrymme begränsas av budget och hur verksamheten väljer att organisera sig. Lagen, riktlinjerna, budgeten och chefens åsikter genomsyrar hur biståndshandläggarna förväntas bedriva sitt arbete i bedömningsprocessen. Resultatet av våra intervjuer om anhörigas påverkan och deltagande i bedömningsprocessen visar att biståndshandläggarna påverkas av strukturell makt, intentionell makt och normativ makt. Biståndshandläggarnas erfarenhet av anhörigas deltagande i bedömningsprocessen var både positiv och negativ. Anhöriga är oftast behjälpliga med att beskriva den äldres hjälpbehov i bedömningsprocessen. Studiens intervjupersoner erfar att det är de anhöriga som överklagar beslut. Det som biståndshandläggarna ansåg negativt med anhörigas deltagande var att vissa anhöriga påstridigt ifrågasatte biståndshandläggarnas beslut. I särskilda fall kontaktade anhöriga biståndshandläggarnas chefer när de inte godtog biståndshandläggarens beslut. Vidare erfar biståndshandläggarna att anhöriga behövs för att synliggöra den äldres hjälpbehov i bedömningsprocessen, särskilt i de fall då den äldre har en demenssjukdom och har svårt att själv inse sitt hjälpbehov. Genom att anhöriga deltar i bedömningsprocessen upplever biståndshandläggarna att de behöver ta hänsyn till de äldres anhöriga som ytterligare en part i bedömningsprocessen