Skolan och trygghetsfostran – viljan att förebygga

Som ett svar på senare års allt mer uppmärksammade trygghetsproblem, inte minst i så kallade utanförskapsområden, har en bred repertoar av åtgärder tagits fram. Många av dessa åtgärder bygger – som vi kunde se i föregående kapitel – på samverkan mellan en rad olika lokala aktörer, däribland polis, räddningstjänst, socialtjänst och skola. I fokus för detta ka- pitel står viljan att förebygga brott i form av trygghetsskapande åtgärder specifikt inriktade mot skolan – arrangerade genom samverkan mellan lokala aktörer. Vi ägnar oss närmare bestämt åt att undersöka brottsförebyggande fostran som bedrivs i skolans regi, en form av fostran som under de senaste åren fått en allt mer framträdande roll i det breda trygghets- skapande arbete som bedrivs runtom i landet (jfr Wahlgren 2014). Syftet i kapitlet är att analysera brottsförebyggande fostran som bedrivs i en av landets storstadskommuner, med avseende på hur denna fostran iscensätts (dvs. genom vilka tekniker), vilka motiv som finns till denna fostran (dvs. vilka utmaningar den svarar mot) och – slutligen – vad det är för slags subjekt som denna fostran är tänkt att resultera i (dvs. vilka förmågor och egenskaper detta tänkta subjekt har). Kapitlet är upplagt enligt följande: Först presenteras den teoretiska ansats som väglett analysarbetet. Därpå sätts frågan om brottsförebyggande fostran in i ett bredare samman- hang. Därefter presenteras de huvudsakliga resultaten av vår analys – inledningsvis med fokus på hur det brottsförebyggande arbetet beskrivs generellt, i de undersökta områdena, och därefter med fokus på den specifika intervention i ett av de områden som undersökts (motiv, tekniker och tänkta effekter). Avslutningsvis diskuteras studiens huvudsakliga slut- satser utifrån de utmaningar och omvandlingar som det brottsförebyggande arbetet och det mångetniska Sverige står inför – en bit in på det nya millenniet