Existential conversations with older men : Can it strengthen their mental health?

I dagens samhälle eftersträvas ungdomlighet. Det gråa håret färgas och begynnande rynkorsminkas över. Journalisten och författaren Arvid Lagercrantz har skrivit förordet till en bokredigerad av filosofie magister och sjuksköterskan Susanne Rolfner Suvanto. Lagercrantzbelyser att det inte alltid är så roligt att bli äldre. Kroppens funktioner förändras ochförsämras. Vänner och närstående dör (Lagercrantz 2014:9). Att bli äldre attraherar få. Deäldre hamnar lätt i bakgrunden. Detta påverkar synen på äldre vilket kan leda till att de tillviss del blir fråntagen sitt människovärde. Lars Andersson, docent i gerontologi, menar attundomsfixeringen medför en slags gradering av vad som är värdefullt (Andersson 2002:124).Uppsatsens mening är att lyfta fram äldre och särskilt fokus ligger vid äldres psykiska hälsaoch ohälsa. Detta område har länge varit eftersatt (Rolfner Suvanto 2014:11). Psykisk ohälsa,främst depression, är vanligt bland äldre. Andelen självmord i angiven grupp är hög, isynnerhet bland äldre män (Rolfner Suvanto 2014:13) Självmord är den ytterstakonsekvensen av psykisk ohälsa. Att uppsatsen drar gränsen för äldre från 65 år och uppåt harmed den traditionella svenska pensionsåldern att göra. Psykoanalytikern Erik HomburgerEriksson menar i gerotranscendensteorin, det positiva åldrandet, att människan fortsätter attutvecklas under hela livet. Viljan att lyfta fram Erikson grundas i att sociologiprofessor LarsTornstams ofta refererade teori om gerotranscendens byggde på Eriksons teori. CeciliaMelder, teologidoktor i religionspsykologi, menar att den existentiella hälsodimensionen ipositiv mening påverkar självskattad hälsa och livskvalitet. Melder framhåller möjligheten attutveckla bland annat ”preventioner (förebyggande) för aktiv livshjälp utifrån ett existentiellthälsoperspektiv” (Melder 2014:37). Från mina år som personal inom äldreomsorgen kännerjag igen den beskrivna bilden av att bli äldre. Utifrån beskriven bakgrund menar jag att det ärrelevant att studera möjligheten av existentiella samtal för att stärka äldre mäns psykiskahälsa. Min förförståelse för uppsatsens ämne bygger dels på mitt arbete inom äldreomsorgen.Dels på teorierna som jag fått kunskap om tidigare samt en viss kunskap om psykisk hälsaoch ohälsa hos äldre. Min förförståelse kan innebära att jag i förväg har en uppfattning omstudiens resultat. Av vikt är därför att genomgående vara väl förankrad i fakta som finns ävenom fakta till viss del saknas om det specifika området. Min förförståelse innebär också ettantagande om att uppsatsen berör ett angeläget ämne. För att lyfta fram en verksamhet därexistentiella samtal med äldre förekommer så har en intervju gjorts med Marianne Olsson, verksamhetschef på Sankt Lukas i Kronoberg. Detta för att ta reda på mera om deras kunskapi ämnet psykisk ohälsa och existentiella samtal