East in the West : A Study of the Baltic Sea Ware from Västergarn, Gotland

The purpose of this thesis is to examine the earliest active time period of the harbour of Västergarn on the island of Gotland. The exact time of the founding of Västergarn has been debated for almost a century. Extensive excavations were conducted between 2005 and 2013 by the University of Gotland which resulted in a large amount of pottery, of which the earliest type was the Baltic Sea ware. I aim to add to this discussion with a study of the morphology and chronology of the Baltic Sea ware found at the site. This type of pottery is an excellent archaeological source material for exploring the early history of Västergarn. Because the Baltic Sea ware is found all over the excavated area it provides evidence for the material needs of a growing urban population. As an everyday resource for the people of Västergarn it also indicates when the site was permanently settled. The study of the morphology and the distribution pattern clearly shows that Västergarn was well populated already in the 12th century. Such an early date for occupation of the site has been questioned in earlier research. There is now archaeological evidence to argue that the settlement within the earthen rampart was probably founded in the second half of the 11th century. In the same time period Visby was established as an urban site. Furthermore, based on a topographical study comparing the presence of Baltic Sea ware in different trenches with the shore line I argue the rampart was constructed somewhere between circa 1000 and 1200 A.D.Syftet med denna uppsats är att undersöka den tidigaste aktivitetsperioden i den gotländska hamnen Västergarn. Den exakta tiden för Västergarns grundande har debatterats i nästan ett århundrade. Extensiva utgrävningar genomförda av Högskolan på Gotland mellan 2005 och 2013 resulterade i en stor mängd keramik, varav östersjökeramiken är den äldsta. Jag ämnar utveckla denna diskussion med en studie av morfologin och kronologin av östersjökeramiken som finns på platsen. Denna godstyp är ett utmärkt arkeologiskt källmaterial i undersökningen av Västergarns tidiga historia. Då östersjökeramiken har hittats på nästan hela det utgrävda området bevisar det att en växande befolkning fanns på platsen. Som vardagsgods i Västergarn antyder keramiken också när platsen blev permanent befolkad. Studien av östersjökeramikens morfologi och korologi visar också tydligt att Västergarn var välbefolkat redan under 1100-talet. En så tidig datering för platsens befolkning har länge varit ifrågasatt inom tidigare forskning. Nu finns det dock arkeologiskt bevis att platsen troligen blivit grundad under den andra halvan av 1000-talet. Staden Visby grundades under samma tidsperiod. Fortsättningsvis, med basis i en topografisk analys som jämför östersjökeramikens närvaro i vissa schakt med strandlinjen argumenterar jag för att Västergarnsvallen byggdes någon gång mellan cirka år 1000 och 1200