Drift og vedlikeholds betydning for gående og syklende : En kunnskapsoppsummering

Syftet med projektet var att kartlägga drifts- och underhållsförhållanden som påverkar huruvida man går och cyklar, hur mycket man går och cyklar och skaderisken färdmedelsvalet innebär. Rapporten bygger på en litteraturöversikt baserat på publikationer sökta i den svenska nationella bibliotekskatalogen TRANSGUIDE och i den ämnesövergripande databasen Web of Science. Det genomfördes även intervjuer med utvalda norska och svenska kommuner, samt företrädare för användarorganisationer för personer med funktionshinder. Resultaten visar att trafikanternas rörelsebeslut påverkas av ett antal faktorer och denna beslutsprocess kan uppdelas i a) Resebeslut (om resan faktiskt ska slutföras eller ej); b) Färdmedelsval; c) Val av färdväg. Det som påverkar dessa val kan grovt uppdelas i resenärens individuella egenskaper, resespecifika faktorer och externa ramvillkor för resan. Individuella egenskaper är kön, ålder, funktionsförmåga etc., medan resespecifika faktorer är förhållanden på den faktiska färdvägen. Externa villkor för resan inkluderar platsspecifika förhållanden (höjdskillnader, tillgänglig infrastruktur, markanvändning och stadsmiljö) och metrologiska data (väderförhållanden, tid på dag och säsong). Dessa förhållanden har drift och underhåll svårt att påverka. Rapporten fokuserar därför på de enskilda och resespecifika faktorerna. Mobilitet är viktigt för äldres livskvalitet och välfärd därför har drift och underhåll stor betydelse för rörlighet hos äldre. Kvinnor drabbas mer än män av dålig drift och underhåll. Personer med funktionsnedsättning upplever rörelsebarriärer och lägre komfort än andra trafikanter. Otrygghet och osäkerhet innebär att man inte reser, ändrar vägval eller väljer andra transportmedel. Olycksförebyggande drift- och underhållsarbete beräknas ge stora socioekonomiska besparingar, både direkt (t.ex. sjukvårdskostnader och kostnader för sjukhusvistelser) och mer indirekta kostnader (t ex produktförlust och minskad livskvalitet för individen). Endast några av de intervjuade kommunerna har egna användarundersökningar om hur trafikanter bedömer drifts- och underhållsarbetet