Journalisters syn på källkritik : en jämförelse av två generationer

Att sprida en nyhet, uppmärksamma händelser och personer är det journalistyrket handlar om. Nu är detta inte bara en självklarhet för just journalister utan vem som helst med tillgång till internet kan numera ”agera” journalist. Med hjälp av sociala medier och bloggar kan man som privatperson nå ut till många fler än förr med information och nyheter. Ökad information innebär förändringar för både allmänheten men också för journalisterna i sina arbetsrutiner. Undersökningens syfte är att ta reda på hur journalister ser på denna utveckling och hur det påverkar deras arbete och deras egen syn på källkritik. Kan det vara så att om man som journalist använder sig av dessa medier privat så är det mer självklart att använda det i jobbsyfte? Finns det någon skillnad på yngre och äldre journalisters syn och användande? För att kunna ta reda på detta har vi använt oss av personliga intervjuer med tio verksamma journalister. Dessa delades in i en ”yngre grupp” och en ”äldre grupp”. Den yngre gruppen bestod av fem journalister mellan 20-39 år och de fem i den äldre gruppen var mellan 40-60 år gamla. Resultaten har vi analyserat med hjälp av tre utvalda teorier; källkritik, Shoemaker och Reeses modell om olika nivåer av faktorer som påverkar det journalistiska innehållet samt Elza Dunkels tre stadier som återkommer vid varje introduktion av ny teknik och generationsaspekten på Internet. Resultaten visade att båda grupperna ser källkritik som en stor och mycket viktig del av sitt journalistiska arbete. Det som skiljer grupperna åt är att de yngre är mer benägna och har som rutin att använda sociala medier och bloggar i sin research. Detta tror vi beror på just generationsskillnaden. Den yngre gruppen använder dessa typer av medier både privat och i sitt arbete, vilket visar att de har integrerat det i sitt dagliga liv. Den yngre och äldre gruppen hade en någorlunda likadan syn på utvecklingen av privatpersoners spridning av information på nätet. De såg det som positivt att privatpersoner får synas och höras mer och allmänheten får ta del av mer information. Det betyder också ett ökat informationsflöde för journalisterna och det kan vara svårt för de att sålla bland mycket innehåll.