Storstadsområdenas framtid : En demografisk jämförelse av Storstockholm, Storgöteborg och Stormalmö

I denna demografiska framskrivningsstudie har Sveriges tre storstadsområden (Storstockholm, Storgöteborg och Stormalmö) jämförts med avseende på de demografiska variablerna migration, fruktsamhet, dödlighet, ålder och kön. Detta har genomförts via tre befolkningsframskrivningar för varje storstadsområde mellan år 2010 till 2035, utifrån dels ett lågt scenario där utgångspunkten varit antaganden kring låg fruktsamhet och flyttningsöverskott, dels ett medelscenario med realistiska antaganden, samt dels ett scenario med höga antaganden. Framskrivningarna utfördes med kohort-komponentmetoden, vilket innebar att varje kohort för samtliga storstadsområden skrevs fram individuellt utifrån scenarierna, vilket gjorde det möjligt att kvarhålla köns- och åldersstrukturerna hos befolkningarna. Resultatet indikerar att storstadsområdenas befolkningar kommer att åldras i betydande grad oavsett scenario, men att Storgöteborg kommer att ha fler invånare i 65+-åldern än de övriga utifrån både medelscenariot och det höga. Storstockholm förväntas dock ha den högsta procentuella ökningen av denna grupps antal medlemmar från år 2010. Stormalmö kommer utifrån samtliga scenarier ha en större andel av sin befolkning inom 0-19-årsåldern, men vad gäller befolkningen i arbetsför ålder (20-64 år) är skillnaderna små mellan storstadsområdena. Storgöteborg antas ha högsta antal döda per 1000 invånare för intervallet 2030-2035, medan Storstockholm antas få det lägsta värdet för samma intervall. Befolkningsutvecklingen kommer enligt framskrivningarna vara mycket omfattande för samtliga storstadsområden. Enligt medelscenariot antas Storstockholms befolkning öka med 31,3 % till 2,67 miljoner, Storgöteborgs med 24,3% till 1,15 miljoner och Stormalmös med 31,2 % till 860 000. Storgöteborg förväntas därmed ha lägst befolkningsökning, vilket beror på det begränsade flyttningsöverskottet i jämförelse med de övriga storstadsområdena. Storstockholm