Hur bra är svenska elever på att lösa matematiska problemlösningsuppgifter? : En granskande undersökning av pojkars och flickors lösningar på nationella prov i matematik

Syftet med denna studie är att (1) ta reda på hur bra eleverna är på att lösa problemlösningsuppgifter i matematik, (2) ta reda på vilka typer av fel som eleverna oftast begår och (3) fastställa vilka skillnaderna är mellan pojkarna och flickorna. Svaren som arbetet kommer fram till grundar sig på en undersökning av nationella prov för årskurs 9 i grundskolan. Det söks ett svar på frågan om hur bilden av problemlösning ser ut. Därtill utreds frågan om vad som kan ha orsakat en eventuell försämring: Kan den vara orsakad av för lite aritmetiska kunskaper? Kan den vara orsakad av elevernas undermåliga metoder i att analysera uppgifterna? Eller har eleverna misslyckats med att identifiera vilka matematiska regler eller lagar som ska tillämpas för att lösa uppgiften? Som teoretisk bakgrund användes George Pólyas teorier för att kunna belysa vilka fel eleverna gör i provsvaren. Lesh & Zawojewskis forskning för att klarlägga vilka faktorer som spelar in svårighetsgraden i problemlösningen. Wyndhamn, Riesbeck & Schoults undersökning för att påvisa situationen i skolans verksamhet inom problemlösningen. Vidare utnyttjades Sundströms & Sörells studie för att belysa skillnader på vilka uppgifter i problemlösning som pojkar respektive flickor har störst svårighet med. Nycanders undersökning användes för att visa skillnaden mellan flickors och pojkars resultat på nationella prov jämfört med elevernas slutbetyg. Slutligen användes PRIM-gruppen rapporter för respektive prov för att ta reda på var underliggande undersökningens elever ligger jämfört med PRIM-gruppens betydligt större kontrollgrupp. Proven som undersöktes är från 2004, 2006 och 2008. Vid varje år undersöktes minst 40 elevers provsvar och samtidigt tillräckligt många provsvar från både pojkar och flickor. Vid varje år valdes två uppgifter ut genom dels att de jämfördes med uppgifterna från de andra proven, dels för att hitta motsvarande uppgifter eller i alla fall uppgifter som berörde samma matematiska problemställning. Sammanfattningsvis visar föreliggande studie att de undersökta eleverna har betydandeproblem med att lösa problemlösningsuppgifter i matematik. De två största felområden är dels logiska fel och dels att eleverna inte försökt lösa uppgiften. Det senare visar på att det finns stora brister i elevernas förmåga att inse vilken lag eller regel som kan användas för att lösa uppgifterna. En skillnad mellan pojkar och flickor är att pojkarna oftare saknar lösningar på uppgiften, medan flickorna oftare gör logiska fel i sina försök. Slutligen kan konstateras att flickorna uppvisar något högre lösningsgrad än pojkarna