Emissions of greenhouse gases and ammonia from home composting

De hushåll som hemkomposterar bidrar på flera sätt till minskad miljöbelastning. Den färdiga komposten kan användas som jordförbättringsmedel i den egna trädgården och hemkompostering underlättar sophanteringen och minskar avfallstransporterna vilket medför lägre utsläpp av till exempel koldioxid. De negativa effekter som uppstår i samband med hemkompostering är att det under processen bildas växthusgaser och ammoniak som inte fångas upp och behandlas lika effektivt som vid vissa centrala anläggningar. Syftet med denna rapport var att öka kunskapen om hur stora utsläppen av växthusgaser och ammoniak är från hemkomposter. Undersökningen omfattade 19 hemkomposter i södra Uppsala och provtagningar på de utvalda komposterna har gjorts mellan juni och december 2010. Vid mätningarna samlades gasprover in som senare analyserades i gaskromatograf med avseende på koldioxid, metan och lustgas. I fält mättes också halten ammoniak direkt under locket på komposterna med en gasspårningspump. Det togs även prover av kompostmaterialet för att i labbet analysera vattenhalt, askinnehåll och pH-värde. Kompostprotokoll har regelbundet delats ut till ägarna av de undersökta komposterna där de ombetts fylla i hur de sköter sin kompost. Syftet med dessa protokoll var att få information om vilka mängder avfall som tillförts komposterna, hur ofta material tillförts, vilken typ av material de tillfört samt om komposterna blandats om på något sätt. Analyserna av datamaterialet visade att utsläppen av ammoniak från komposterna var låga till mycket låga. I de flesta fall kunde ingen ammoniak detekteras överhuvudtaget. För metan och lustgas har kvoter i förhållande till koldioxid studerats. Kvoten mellan metan och koldioxid var för de allra flesta komposterna lägre än 0,3 % vilket är avsevärt lägre jämfört med en liknande studie av hemkompostering som gjorts i Danmark. Kvoten mellan lustgas och koldioxid var i de flesta fall lägre än 0,2 % vilket är i samma storleksordning som i den danska studien. Den statistiska analys som gjorts visade att vattenhalten, kompostens temperatur och antal familjemedlemmar hade signifikant påverkan på CH4:CO2-kvoten. Analysen visade också att vattenhalten, kompostmaterialets volym samt antal familjemedlemmar signifikant skulle inverka på N2O:CO2-kvoten