Översättandet av grön IT : Fallet GITaudit

De senaste årtiondenas intensiva teknikutveckling har på många sätt inneburit att tillvaron förenklats för en stor del av västvärldens befolkning. Informationstekniken har effektiviserat industrin och gjort den till en mer dräglig arbetsplats för de som arbetar där. Den har även gjort vår vardag både enklare och roligare i och med smartphones, bärbara datorer och mp3-spelare. Något man tidigare inte reflekterar nog över är hur denna explosionsartade teknikutveckling och teknikkonsumtion påverkar vårt klimat och närmiljö. 2007 släppte Gartner Institutes en rapport som visade att IT står för nästan 2 % av världens totala koldioxidutsläpp (Mingay 2007). Flygindustrin som länge blivit kritiserad ur miljösynpunkt står för ungefär lika mycket. Detta tillsammans med att många företag framförallt i tjänstesektorn insett att drift av IT och annan teknisk utrustning kan kosta enorma summor pengar i elförbrukning har bidragit till att många har börjat att systematiskt arbeta med att minska dessa kostnader och samtidigt minska energiförbrukningen (Murugesan 2008). I och med detta har många insett att IT inte bara är en miljöbov utan även kan användas till att minska elförbrukningen i andra delar av till exempel en organisation. Styrning av belysning och ventilation är två exempel på detta. Utifrån detta har begreppet grön IT uppkommit. De två huvudaspekterna är kort beskrivna innan och brukar benämnas som greening of IT och greening by IT. Det finns egentligen inga vedertagna översättningar av dessa begrepp, men jag har valt att kalla dem miljöförbättring av IT respektive miljöförbättring med IT på grund av att detta är de begrepp som just nu används inom arbetsgruppen för SIS TK 550. Den förstnämnda avser framförallt tillverkning och disponering av IT-utrustning samt energieffektivisering av själva produkten medan den andra främst syftar till att ta upp möjligheterna med att använda IT som hjälpmedel när övriga delar av en organisation energieffektiviseras. De flesta anser att den senare har större potential i miljösynpunkt trots att detta är omtvistat, till exempel av Håkan Nordin. Håkan Nordin är en av de som var med och grundade Greenpeace Sverige och har även varit med och tagit fram de viktiga energi- och strålningscertifieringarna för bildskärmar åt TCO 1992 och nu senast 2003. Han har även givit ut boken “GREEN IT – From problem to possibility” och ger snart ut sin andra bok som kommer att fokusera på grön IT ur ett organisatoriskt och ekonomiskt perspektiv. Den första boken fokuserar mer kring problematiken kring begreppet ur en privatpersons perspektiv. Håkan Nordin har bland andra varit en stor inspirationskälla när jag själv undersökt problematiken kring grön IT. Med det sagt har jag ingen personlig åsikt var krutet först och främst bör läggas, utan jag är intresserad av både miljöförbättring med och av IT. Förespråkarna av miljöförbättring med IT anser att miljöeffektivisering av IT endast kan bidra med en minskning av de 2 % av världens totala koldioxidutsläpp medan miljöeffektivisering med IT kan bidra med att minska resterande 98 %. Problemet som skeptikerna, däribland Håkan Nordin, ofta tar upp är att energieffektiviseringen som man tjänar in på att använda IT som miljöteknik bidrar till att utsläppen från IT-sektorn ökar i och med det ökande behovet av IT i denna process. Oavsett vilken sida i den debatten man står på finns ett samförstånd i att miljöarbetet inom IT- och tjänstesektorn måste fortsätta och bli mer systematiskt än det är nu