After the bonus party : A study on the use of variable compensation systems and their legitimacy in the aftermath of the financial crisis.

Med utgångspunkt i den livliga debatt som fördes kring bonusutbetalningar i samband med finanskrisen och det skadade förtroende för rörliga ersättningar den resulterade i syftar denna studie till att undersöka hur man idag återskapar legitima rörliga ersättningssystem. Studien ämnar även svara på frågan varför organisationer, trots stora kostnader, väljer att använda sig av rörliga ersättningssystem. Med agentteorin och nyinstitutionell teori som referensramar genomfördes en kvalitativ undersökning vilken bestod av sex semi-strukturerade expertintervjuer. Tre av dessa intervjuer genomfördes med representanter för tre olika organisationer, två av intervjuerna gjordes med oberoende konsulter som specialiserat sig på utformning av rörliga ersättningssystem och slutligen intervjuades en jurist som arbetar med föreskrifter gällande rörlig ersättning inom den finansiella sektorn. Analys av intervjuerna hanterades med etnografisk kvalitativ metodik som utgångspunkt för att skapa ett kodschema kopplat till vår teori. Två analysmodeller användes sedermera på de koder vi fick fram: Den komparativa analysen och den idealtypcentrerade analysen. I studien framkommer att organisationer alltmer använder sig av transparenta system för sina rörliga ersättningar i syfte att legitimera dessa. Alltfler anställda tenderar även att innefattas i det rörliga ersättningssystemet, oberoende av vilken befattning och funktion de har i organisationen, detta för att skapa en större acceptans för systemet. Resultatet visar att det dock fortfarande finns en klick anställda som i många fall står utanför de nyskapade rörliga ersättningssystemen: den högsta ledningen. Vidare finner vi i studien att organisationer använder rörliga ersättningssystem som en styrteknik; i och med att de kopplat ersättning till måluppfyllnad skapas en acceptans för systemet och ifrågasättande av de uppsatta målen minskar.Based on the lively debate on bonus payments that took place due to the financial and damaged the trust for variable compensation systems, this study aims to answer the question of how to recover legitimate variable compensation for this present day. The study also intends to answer the question of why organizations, despite great expense, choose to use variable compensation systems. Using the New Institutional theory and the Agency theory as frameworks, a qualitative study is performed consisting of six semi-structured expert interviews. Three of these interviews were conducted with representatives of the three organizations, two of the interviews were conducted by independent consultants specializing in the design of variable compensation systems and the last interview was conducted with an expert on variable compensation in the financial sector. The analysis of the interviews was performed with an ethnographic quantitative methodology as a basis to create a coding scheme linked to the proposed theories. From this approach, the interviews were narrowed down to codes which were then analyzed with two different analytical models: the comparative analysis and the ideal type centered. The study shows that organizations tend to increasingly exceed the transparency in the compensation system in order to legitimize them. In addition, variable compensation systems tend to include a greater number of employees, at various levels and functions within the organization, with the purpose of creating a greater acceptance of the system. Despite this, there are still a group of employees which, to some extent, are outside the system: the top management and directors. Furthermore, this study finds that organizations tend use variable compensation as a control technique, due to the connection between compensation and performance that creates an acceptance of the system and decreases the questioning of goal-setting