Sjuksköterskestudenters uppfattning om måluppfyllelse gällande hälsofrämjande arbete vid verksamhetsförlagd utbildning i primärvården

SAMMANFATTNING Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) har stor betydelse för studenternas lärande och kräver samordning mellan universitet och vårdenheter. Förklaringsgrunder och problematisering av praktiskt lärande är inte lika vanligt förekommande som att studera teoretisk förståelse . Det finns behov av pedagogisk utveckling av VFU. Syfte: Syftet med denna studie var att studera sjuksköterskestudenters uppfattning om måluppfyllelse gällande hälsofrämjande arbete, vid VFU i primärvården. Metod: En deskriptiv, kvalitativ design användes med fenomenografisk ansats. Tio sjuksköterskestudenter intervjuades. Resultat: Den fenomenografiska analysen resulterade i sju kvalitativt skilda beskrivningskategorier hierarkiskt ordnade underifrån; universitetets betydelse och handledarens betydelse därefter komplex roll som student, otydligt mål för hälsofrämjande arbete och reflektion underlättade att förstå hälsofrämjande arbete. Två beskrivningskategorier låg högst upp bristande förutsättningar för aktivt deltagande och passivt deltagande gav helhet över exempel på hälsofrämjande arbete. Slutsats: Kunskap om sjuksköterskestudenters uppfattningar, i synnerhet gällande bristande förutsättningar för aktivt deltagande i hälsofrämjande arbete samt att passivt deltagande gav helhet över att kunna ge exempel på hälsofrämjande arbete, kan vägleda universitet och yrkeshandledare i utveckling av handledning vid VFU i primärvården.ABSTRACT Clinical education is important for student learning and requires coordination between universities and healthcare clinics. Fundamental explanations of clinical education are not as common as the study of theoretical understanding. There is a need for pedagogical development of clinical education. Aim: The aim of this study was to explore nursing students' perception of fulfillment of objective outcomes regarding health promotion, during clinical education in primary care. Method: A descriptive, qualitative design was used with phenomenographic approach. Ten nursing students were interviewed. Results: The phenomenographic analysis resulted in seven qualitatively different categories of description hierarchically ordered from below; importance of university and importance of the nursing supervisor then complex role as a student, unclear objectives for health promotion and reflection facilitated the understanding of health promotion. Two categories of description were on the top of the hierarchy lack of opportunities for active participation and passive participation gave wholeness of examples of health promotion. Conclusion: Knowledge of nursing students' perceptions, especially regarding lack of opportunities for active participation in health promotion and that passive participation gave wholeness of examples of health promotion, can guide universities and nursing supervisors in their development of clinical education in primary care