Att ligga som föräldrarna bäddar : En kvantitativ studie om ungdomars sexuella handlingsutrymme

Sammanfattning Denna studie avser att undersöka ungdomars sexuella handlingsutrymme. Syftet är att studera om det sexuella handlingsutrymmet uppfattas olika när det gäller ungdomar med, respektive utan, en lindrig intellektuell funktionsnedsättning. I analysen har särskild hänsyn tagits till tre bakgrundsfaktorer; ungdomars kön, föräldrars födelseland samt föräldrars religiositet. Definitionen av det sexuella handlingsutrymmet bygger på den unges uppfattning om vårdnadshavarens restriktioner gentemot den unge inom fyra områden; restriktioner i skolan och på fritiden, begränsningar i heterosexuella föräktenskapliga relationer, begränsningar i val av framtida äktenskapspartner samt begränsningar i sexuella relationer innan äktenskap. Studien bygger på en sekundäranalys av kvantitativt datamaterial hämtat från två tidigare studier, Schlytter m.fl. (2009) samt Davidian m.fl. (2012). Det sammanslagna datamaterialet består av 2576 respondenter från årskurs nio i Stockholms stad samt från det nationella programmet på gymnasiesärskolor i Stockholm, Göteborg, Malmö och Uppsala. Frågor som i datamaterialet berör restriktioner i skolan och på fritiden, begränsningar i heterosexuella föräktenskapliga relationer, begränsningar i val av framtida äktenskapspartner samt begränsningar i sexuella relationer innan äktenskap har bearbetats. Analysen av materialet har gjorts utifrån tidigare forskning samt teorin om socialkonstruktivism där respektabilitet, sexuella script samt det romantiska kärlekskomplexet och kärleksideologin varit framträdande begrepp/teorier. Studien visar tre huvudsakliga resultat. För det första att ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning uppfattar större begräsningar när det gäller sexuella relationer innan äktenskap än vad ungdomar utan en intellektuell funktionsnedsättning. För det andra att ungdomar utan intellektuell funktionsnedsättning uppfattar större begränsningar i valet av sin framtida äktenskapspartner. Slutligen indikerar resultatet att när hänsyn tas till om ungdomar har föräldrar med hög religiositet, eller två utlandsfödda föräldrar, så är skillnaderna mellan ungdomar med och utan intellektuell funktionsnedsättning små. Abstract The purpose of this study is to investigate adolescents’ understandings of opportunities to enact their sexuality both when a mild intellectual disability is present, and is not. In addressing the aim, three background factors have been taken into consideration; gender, parents country of birth and parents religiosity. In determining adolescents understanding of opportunities to enact their sexuality, the study looked at four outcomes; restrictions on schooling and leisure time, the restriction of heterosexual relations before marriage, restrictions in the choice of future husband or wife and restrictions in sexual relations before marriage. The study is based on quantitative data from two previous studies; Schlytter et.al. (2009) and Davidian et.al. (2012). The database contains 2576 respondents from the ninth grade in Stockholm and from the national programs in secondary special school in Stockholm, Gothenburg, Malmo and Uppsala. Variables that handles restrictions in school and on leisure time, restriction in heterosexual relation before marriage, restrictions in the choice of future husband or wife and restriction in sexual relations before marriage has been processed. The results of the study is analysed based on the theory of social constructivism where respectability, sexual script and romantic love and love ideology has been prominent. The study has three major findings. Firstly, adolescents with a mild intellectual disability experience restrictions in sexual relations before marriage more frequently than adolescents without an intellectual disability. Secondly, adolescents without an intellectual disability experience more limitations concerning the ability too freely choose a future husband or wife by themselves in comparison to adolescents with an intellectual disability. Lastly, the results indicate that the difference between adolescents with or without an intellectual disability and ‘room to act’ in relation to sexuality are small when the adolescents’ parents are born outside of Sweden or are considered by the adolescent to be very religious