Ungdomars kulturvanor och utbildningsstrategier

Syftet med den här studien är att med hjälp av intervjuer studera och analysera hur elever med olika sociala bakgrunder och på olika gymnasieprogram förhåller sig till populär- och finkultur, till utbildning och skola och syn på framtid. Studien baseras på semistrukturerade intervjuer med åtta stycken elever som går på en gymnasieskola i en stad i Mellansverige. De resultat som har framkommit har tolkats och analyserats med hjälp av begrepp och teoretiskt perspektiv som är inspirerat av Pierre Bourdieus kultursociologi. Studien påvisar strukturella likheter och skillnader i elevers kulturella praktiker, det vill säga hur och vad de tar del av när det gäller musik, litteratur, filmer, moden, tv-serier med mera. Det framgår att eleverna tar del av kultur i en väldigt hög utsträckning men att det sker på olika sätt. Vissa ger uttryck för att vara någorlunda bevandrade i vad som ofta kallas för finkultur i fråga om litteratur och teaterbesök, samtidigt som andra elever helt saknar kännedom om detta utbud eller dessa genrer. Några elever ser sig som allätare av kulturuttryck medan andra istället beskriver sig som renodlade stilkonsumenter. Det går även att se strukturella likheter och skillnader när det gäller elevers förhållningssätt till utbildning. För somliga är skolan en plats där kulturella och symboliska tillgångar förvärvas och där högskole- eller universitetsstudiers ses som något självklart. Andra går istället i skolan för att förvärva en yrkeskompetens som kan möjliggöra en egen försörjning. Oavsett om det gäller hållningar till kultur eller utbildningsstrategier går det här att se samband mellan elevernas förhållningssätt och deras sociala bakgrund