Jämställdhet – ett (svenskt) privilegium : Om jämställdhetspolitikens inkluderande och exkluderande konsekvenser

Syftet med denna studie har varit att kritiskt granska rådande jämställdhetspolitiska arbete på regeringsnivå för att presentera en översiktlig bild över dess problematiker och förtjänster. Studien har haft ett särskilt fokus på det jämställdhetspolitiska arbetets inkluderande och exkluderande konsekvenser. Studien bygger på en kvalitativ textanalys samt en mindre kvantitativ undersökning av två regeringsskrivelser som presenterar genomförda och planerade jämställdhetspolitiska åtgärder mellan åren 2007-2014. Jag har i huvudsak utgått ifrån ett intersektionalitetsteoretiskt perspektiv för att undersöka materialets användning av kategorin kön. Utöver detta har jag identifierat tre framträdande mönster i materialet; en diskrepans mellan problemformuleringar och problemlösningar, att män som grupp generellt är osynliga i materialet, samt att mäns våld mot kvinnor ofta artikuleras i termer av hedersrelaterat våld och förtryck. Den intersektionella delen av studien visar att jämställdhetspolitiken generellt visar en bristande förståelse för hur olika maktasymmetrier samverkar för att skapa ojämställda förhållanden mellan kvinnor och mellan män. Vidare visar den att politiken tar sin utgångspunkt i kvinnor (och män) som besitter privilegierade positioner samt att en vit, heterosexuell, fullt funktionell medelklassnorm lämnas oproblematiserad. Den övriga analysen visar att politiken har en förändringspotential på ett övergripande plan som dock går förlorad när den konkretiseras samt att männens generella frånvaro (re)producerar en manlig norm. Vidare visar analysen att ojämställdheten tydligast artikuleras genom en andrafiering av problematiska män (våldsverkande och sexköpande män) men främst i termer av att det kopplas samman med en ”icke-svensk” etnicitet. Jämställdhet blir en etnisk markör som hör svenskheten till