Översättningsapplikation som hjälpmedel vid omvårdnad av icke svensktalande personer

BAKGRUND: I ett multikulturellt land som Sverige sker det många möten i vården där språket blir ett kommunikationsproblem. Vid den dagliga omvårdnaden av icke svensktalande personer finns tolk ofta inte att tillgå och detta kommunikationshinder riskerar att försämra vårdkvalitén. SYFTE: Denna studie avser att värdera om översättningsapplikationer i smarttelefoner kan användas som kommunikationshjälpmedel vid omvårdnaden av icke svensktalande personer. METOD: Empirisk kvalitativ studie genom intervjuer av åtta icke svensktalande personer som hade hemtjänst. Deltagarna fick lyssna på omvårdnadsfrågor som översattes till deltagarens hemspråk med en smarttelefon. Detta följdes upp med utvärderingsfrågor som översattes av en tolk. RESULTAT: Deltagare uttryckte både positiva och negativa åsikter kring metodens användbarhet. Deltagarna var övervägande positiva och skulle själva kunna tänka sig att metoden användes i deras egen omvårdnadssituation. SLUTSATS: Översättningsapplikationer i smarttelefoner skulle kunna användas som kommunikationshjälpmedel vid omvårdnad av icke svensktalande personer. I de fall där metodens brister riskerar påverka omvårdnaden negativt bör den uteslutas. Mer forskning behövs för att evaluera hur väl metoden fungerar i reella omvårdnadssituationer samt vid tvåvägskommunikation.BACKGROUND: In a multicultural country like Sweden there are often encounters in healthcare where the language becomes a communication problem. At the daily care of the non-Swedish speaking individuals, interpreting is often not available and this communication barrier could compromise the quality of carework. OBJECTIVE: This study aims to evaluate whether translation applications in smartphones can be used as a communication tool in the care of non-Swedish speaking individuals. METHOD: An empirical qualitative study was conducted through interviews of eight non-Swedish speaking individuals who received homecare. Subjects were allowed to listen to related nursing issues that were translated into the participant's native language with a smartphone. This was followed up with evaluation questions that were translated by an interpreter. RESULTS: Participants expressed both positive and negative opinions about the usefulness of the method. Most of the participants were considerably positive and would be free to consider that the method could be used in their own care situation. CONCLUSIONS: Translation applications in smartphones could be used as a communication tool in the care of non-Swedish speaking individuals. In the cases where the method deficiencies risk to adversely affect care, it should be excluded. More research is needed to evaluate how well the method works in real care situations and in two-way communication