Kartläggning av snökanoner över Östersjön

Convective snowbands is a weather phenomenon that is associated with heavy snowfall in a limited area. They are formed over ice-free parts of e.g. the Baltic Sea when there is a cold easterly airflow over relatively warm water. These convective snowbands can cause large amounts of snow along the Swedish east coast, often causing traffic hazards. Sometimes they can even paralyze an entire community. In this study, convective snowbands that have formed over the Baltic Sea during the period 1980-2009 are examined, in order to find out how often they occur, what place they are most common and in what month they usually appear. Parameters such as sea-and air temperature, wind direction, directional shear, ice cover and snow amounts are used to define days with convective snowbands. The study shows that convective snowbands occurred during 73 days during the years 1980 to 2009, ie, an average of 2.4 days per year. Gävle and Söderala were the places where convective snowbands were most common, with 25 and 16 days. Both places are in the northern part of the study area. Convective snowbands existed from October to March, but was overall most common in December (34%), followed by January (26%). In the northern and central regions, the monthly distribution were relatively equal. The southern area distinguished itself by being more limited in December and January.Snökanoner är ett väderfenomen som förknippas med intensivt snöfall inom ett begränsat område. De genereras t.ex. över isfria delar av Östersjön då kall luft kommer ut över ett varmare hav. Dessa snökanoner kan orsaka stora snömängder längs Sveriges östkust, med ökade svårigheter i framför allt trafiken, som följd. Ibland kan de bidra till att ett helt samhälle slås ut. I den här studien kartlades snökanoner som har bildats över Östersjön under tidsperioden 1980-2009, för att ta reda på hur ofta de förekommer, vilken plats de är vanligast på samt i vilken månad de oftast förekommer. Parametrar som temperatur i hav och luft, vindriktning, vindskjuvning, isutbredning och snömängd användes för att definiera dagar med snökanoner. Studien visar att snökanoner förekom under 73 dagar under åren 1980-2009, det vill säga, i genomsnitt 2,4 dagar per år. I den norra delen av det studerade området förekom det flest snökanoner, där det för Gävle registrerades 25 dagar och för Söderala 16 dagar. Snökanoner förekom från oktober till mars, men var totalt sett vanligast i december (34 %), följt av januari (26 %). I norra och centrala områdena var månadsfördelningen relativt lika, jämfört med södra området, som urskiljde sig genom att vara mer begränsat till december och januari