En nordisk slutkundsmarknad för el : Internationalisering av svenska elhandelsbolag

Denna uppsats berör den kommande nordiska slutkundsmarknaden för elektricitet med utgångspunkt i de större svenska elhandelsbolagen. Syftet är att undersöka vilka drivkrafter som finns bakom denna marknad, hur de svenska elhandelsbolagen förbereder sig samt hur en nordisk slutkundsmarknad kan påverka deras internationaliseringsprocess. En kvalitativ studie i form av intervjuer genomförs där fyra större svenska elhandelsbolag ingår: Vattenfall, Fortum, E.ON och Mälarenergi. Dessa undersöks mot bakgrund av teori kopplad till internationalisering. Den teoretiska modell som används innefattar skäl till internationalisering, val av etableringsform samt själva internationaliseringsprocessen i sig. Studien visar att de övergripande drivkrafterna bakom en nordisk slutkundsmarknad kan ses ur två perspektiv: myndighetens (Energimarknadsinspektionens) samt elhandelsbolagens. Ur myndighetsperspektivet är drivkrafterna ökad kundnytta, samhällsekonomisk vinning, större produktutbud samt bättre nordiskt förhandlingsläge på EU-nivå. Ur elhandelsbolagens perspektiv nämns även här ökat kundfokus men framförallt skalfördelar till följd av en större marknad. Elhandelsbolagens förberedelsearbete kan huvudsakligen delas upp i två områden. Det första är kunskapsinsamling vad gäller övriga nordiska marknader och hur utvecklingen mot en nordisk slutkundsmarknad fortgår, vilket påverkar internationaliseringsprocessen. Det andra är att successivt försöka anpassa sina IT-system och processer mot ökad nordisk samordning. Internationaliseringsprocessen hos de elhandelsbolag som ingår i studien påverkas av den kunskapsinsamling som nu sker samt deras marknadsengagemang i övriga nordiska länder. En fullständigt harmoniserad nordisk slutkundsmarknad kan komma att påverka elhandelsbolagen på så sätt att deras IT-system kan samordnas i de olika nordiska länderna. Själva internationaliseringsprocessen påverkas och förenklas eftersom en harmoniserad marknad ökar förutsättningarna att verka i flera länder. Bolagens internationalisering kan ske genom flera olika typer av etableringsformer, men där historien visar att förvärv i många lägen ansetts lämpligt. Diskussion förs kring huruvida IP-modellen kan beskriva elhandelsbolagens internationaliseringsprocesser