K2, K3 och bankerna : hur stor roll spelar utformningen på redovisningen i kreditbeslutet?

Relationen mellan bank och företag är av största vikt för den svenska samhällsekonomins tillväxt. Sedan årsskiftet 2013/2014 måste alla svenska små och medelstora företag ha valt vilket redovisningsregelverk de ska tillämpa; huvudalternativet K3 eller det förenklade K2. Av denna anledning har studien fokuserat på vilken effekt detta val har på relationen mellan bank och företag, specifikt ur ett kvalitets- och informationsasymmetri-perspektiv i koppling till kreditbeslutet. Med andra ord, vad anser bankerna om redovisningsvalet mellan K2 och K3. För att besvara frågan har intervjuer genomförts med de fyra svenska storbankerna (Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank). Respondenterna arbetar dagligen med kreditgivning mot företag och intervjuerna var av semi-strukturerad natur för att ge djupgående svar. Svaren har vidare analyserats med hjälp av agentteorin där tydligast framkom det faktum att redovisningen endast är en del i kreditbedömningen och att relationen med företaget är det viktigaste. Just valet mellan K2 och K3 påverkar inte den uppfattade redovisningskvaliteten eller kreditbeslutet direkt, även om K3 delger mer information vilket minskar informationsasymmetrin. Frågan bör undersökas på nytt längre fram för att se om problemområden utkristalliserar sig med tiden.