Extrem lågkolhydratkost ger fördelaktigt postprandiellt blodsockersvar hos individer med nedsatt glukostolerans

Bakgrund: Postprandiellt plasmaglukos (PPG) är en oberoende riskfaktor för utveckling av diabetes typ II. Typ och mängd kolhydrat kan vara avgörande för glykemisk kontroll. Syfte: Att undersöka de fem olika koster som beskrivs i Socialstyrelsen vägledning om kost vid diabetes och deras effekt på postprandiellt blodsockersvar, hos en grupp individer med nedsatt insulinkänslighet (IGT) och en grupp friska individer. Material och metod: Fyra friska personer med en medelålder på 72 år och medel BMI 24 och tre personer med IGT, medelålder på 75 år och medel BMI 22,9 medverkade i studien. Fem olika måltider från Socialstyrelsens riktlinjer om kost vid diabetes ingick och efterföljande blodprover togs fem gånger under 120 minuter. Resultat: Tydlig skillnad kunde ses mellan de olika grupperna. Även om startvärdena var desamma för båda så blev variationen stor efter intagna måltider med högre topp- och slutvärden för gruppen IGT, vilket också resulterade i en större Area under kurvan (AUC). Uppmätta toppvärden kom också senare hos denna grupp. Skillnad mellan olika sorters måltider var större för gruppen IGT. Lågkolhydratkosterna exkluderade, så låg resterande tre måltiders toppvärden runt 9 mmol/l för friska, det vill säga även friska äldre verkar ha svårt att reglera blodsockret efter intag av en större mängd kolhydrater. Slutsats: Kolhydratmängden i den kost som vanligtvis rekommenderas för diabetiker leder till den största plasmaglukoshöjningen hos personer med IGT och friska. En kost med lägre andel kolhydrat kan ses som ett alternativ till den traditionella diabeteskosten för individer med nedsatt glukostolerans