I denna uppsats undersöks huruvida en reform med ekonomiska incitament påverkar hur stor andel dagar med föräldrapenning som tas ut av män. Med hjälp av paneldata för svenska kommuner görs en regressionsmodell som skattar mäns andel av föräldrapenninguttaget. Enligt resultatet av undersökningen har ekonomiska incitament betydelse för fördelningen av uttaget men hypotesen om att reformen skulle leda till ett ökat uttag får inget stöd. Även om resultatet kan ifrågasättas då data på kommunnivå används ges en indikation på att ekonomisk ersättning inte är den avgörande faktorn när det gäller den ojämna fördelningen av föräldrapenningdagar mellan män och kvinnor
Förtroende är en förutsättning i olika former av samspel mellan aktörer. Inom hälso- och sjukvården ...
Denna uppsats analyserar företagens förändrade vilja att betala skatt efter skattereformen 1990. Ref...
Reporäntan är en central ekonomisk variabel inom penningpolitiken. Förändringen i räntan påverkar in...
Det har under många år funnits olika former av ekonomiska stöd till jordbrukare i Sverige. På grund ...
Efterkrigstidens reformpolitik inriktades på breda inkluderande välfärdslösningar för alla grupper,...
I denna uppsats undersöks räntedifferensens (skillnaden mellan den korta- och den långaräntan) och a...
Denna uppsats har undersökt effekterna av FN:s fredsbevarande trupper på den ekonomiska tillväxten i...
Denna uppsats försöker kartlägga samvariationen mellan otrygghet skapad av gängkriminalitet och stöd...
Syftet med denna uppsats är att se möjliga effekter av ett förvärv på företagets ekonomiska ställnin...
Människan är skapt för att vara fysiskt aktiv, men det är svårt att vara det i dagens samhälle där...
I uppsatsen undersöker vi hur ekonomismen påverkar den offentliga äldreomsorgen. För att kunna besva...
Syftet med denna studie är att studera hur hälsa och utbildning påverkar det ekonomiska välståndet i...
Finanskrisen 2008–2009 medförde förödande konsekvenser för hela globen förra decennietvilka sipprade...
Ekonomiskt bistånd är ett av de mest grundläggande uppdragen för ett välfärdssamhälle och har en gen...
Organisationer fokuserar på att ha en effektiv försörjningskedja för att öka företagets resultat. Hu...
Förtroende är en förutsättning i olika former av samspel mellan aktörer. Inom hälso- och sjukvården ...
Denna uppsats analyserar företagens förändrade vilja att betala skatt efter skattereformen 1990. Ref...
Reporäntan är en central ekonomisk variabel inom penningpolitiken. Förändringen i räntan påverkar in...
Det har under många år funnits olika former av ekonomiska stöd till jordbrukare i Sverige. På grund ...
Efterkrigstidens reformpolitik inriktades på breda inkluderande välfärdslösningar för alla grupper,...
I denna uppsats undersöks räntedifferensens (skillnaden mellan den korta- och den långaräntan) och a...
Denna uppsats har undersökt effekterna av FN:s fredsbevarande trupper på den ekonomiska tillväxten i...
Denna uppsats försöker kartlägga samvariationen mellan otrygghet skapad av gängkriminalitet och stöd...
Syftet med denna uppsats är att se möjliga effekter av ett förvärv på företagets ekonomiska ställnin...
Människan är skapt för att vara fysiskt aktiv, men det är svårt att vara det i dagens samhälle där...
I uppsatsen undersöker vi hur ekonomismen påverkar den offentliga äldreomsorgen. För att kunna besva...
Syftet med denna studie är att studera hur hälsa och utbildning påverkar det ekonomiska välståndet i...
Finanskrisen 2008–2009 medförde förödande konsekvenser för hela globen förra decennietvilka sipprade...
Ekonomiskt bistånd är ett av de mest grundläggande uppdragen för ett välfärdssamhälle och har en gen...
Organisationer fokuserar på att ha en effektiv försörjningskedja för att öka företagets resultat. Hu...
Förtroende är en förutsättning i olika former av samspel mellan aktörer. Inom hälso- och sjukvården ...
Denna uppsats analyserar företagens förändrade vilja att betala skatt efter skattereformen 1990. Ref...
Reporäntan är en central ekonomisk variabel inom penningpolitiken. Förändringen i räntan påverkar in...