Undervisning för hållbar utveckling i skolan : En kvalitativ studie om lärarens tal om platsens betydelse för undervisningen

Avsikten med denna studie är att undersöka hur skolans geografiska läge syns i lärarnas tal om undervisning för hållbar utveckling för barn i de tidiga åren. För att ta reda på detta har jag valt att intervjua lärare på en skola i glesbygd, en liten ort, och en skola i tätort, en stor ort. Mitt fokus har legat vid att ta reda på hur mycket läraren har talat om utomhuspedagogik i skolans närmiljö och jämfört detta tal mellan de olika skolorna. Vid analysen har jag valt ett hermeneutiskt arbetssätt där jag har fokuserat på delar och helheter. Jag har tagit hjälp utav Björneloo (2004) och försökt att följa hennes analysmodell, dock har jag modifierat den lite så att den passade min studie där jag jämför två olika skolor. I korta drag har jag i min studie sett att lärare i skolan i glesbygden (skola Liten) talar mer om skolans närmiljö och användande utav denna. Enligt lärare i skolan i tätorten (skola Stor) vill de gärna bedriva undervisning utomhus, men avståndet till naturområden och säkerhetsaspekter gör att de inte går ut så ofta med eleverna. Lärare i skolan Stor talade om att de använder estetiska metoder när de undervisade för hållbar utveckling, detta nämnde även lärare i skola Liten men de talade mer om deras närmiljö