Hem- och konsumentkunskapsläroböcker ur ett genusperspektiv : En jämnställdhetssträvan

Jämställdhet är en viktig fråga på alla nivåer i samhället och uppmärksammas idag inom bland annat politik, skola och i media. Jämställdhet och genusmedvetenhet ska enligt läroplanen genomsyra skolverksamheten och ligga till grund för att alla elever ska känna sig inkluderade och kunna utvecklas utan påverkan av instängande könsnormer. Läroböcker används ofta som en del i undervisningen, vilket gör att de ur ett jämställdhetssträvande perspektiv är viktiga att granska. För att exemplifiera detta har fyra stycken läroböcker (1972, 1986, 1994, 2013) inom ämnet hem- och konsumentkunskap valts ut. Studiens syfte är att undersöka vilka föreställningar avseende kön som framträder i läroböcker i Hem- och konsumentkunskap från olika tider och hur dessa ur ett genusperspektiv förhåller sig till skolans läro- och kursplaner. De forskningsfrågor som används är följande: Vilka, om några, stereotypiska framställningar av kvinnor och män visar läroböckerna på? Hur framställs arbetsdelningen mellan kvinnor och män i läroböckerna? Hur framställs jämställdhet i läroböckerna? Hur fungerar läroböckerna angående jämställdhet och genus mot skolans läro- och kursplaner? För att undersöka detta valdes kvalitativ textanalys som metod, då detta slags metodval ger utrymme för en djupare tolkning av texten. Det resultat som studien visar är att böckerna har blivit allt mer genusmedvetna med tiden, men varje enskild bok innehåller trots detta problematiska delar. Tilltalet är genomgående neutralt, men bilder reproducerar i olika grad könsnormer. Slutsatsen är att de tre tidigaste läroböckerna i denna studie i varierande grad misslyckas med uppdraget att följa styrdokumenten. Den tidigaste läroboken (1972) uppvisar ett flertal stereotypiska genusaspekter vad gäller uppdelningen av hushållsarbetet och utseendemässig framställning, något som minskas i de andra böckerna (1986; 1994), för att i princip helt försvinna i den senaste boken (2013). Den senaste boken har, förutom några få problematiska stereotypiseringar, lyckats i sitt uppdrag