Tvångsvård av gravida missbrukare : En granskning av behovet av en tvångsvårdslagstiftning för gravida missbrukare och frågan om det ofödda barnets rättsliga ställning

Women who abuses alcohol or drugs during pregnancy risk to in different ways harm their unborn child. Diseases - and injury symptoms such as fetal alcohol syndrome, underweight and abstinence are consequences that can be related to the pregnant woman’s addiction. According to swedish law, LVM, there is a possibility to committ alcohol- and drug addicts to compulsory institutional care. However, this can only take place when the reason for the deprivation is to protect the mother from harm, not the fetus. The overall purpose of this thesis is to look into the legal status of the fetus and to investigate whether there is a need for a legislation that allows compulsory institutional care for pregnant addicts. The thesis is a legal dogmatic study. The bill that was presented in 2009 featured a supplement to existing legislation, where compulsory treatment could be initiated if there was a substiantial risk of harm to the fetus due to addiction. The main concern regarding this type of legislation is how it will effect the pregnant woman’s right to freedom and right of self-determination in relation to the fetus interests. Problems have primarly affected the perception of the fetus legal status and lack of values that determine when birth defects occur. In Norway the government has managed to legislate in this matter and have a similar rule regarding compulsory institutional care of pregnant addicts. The preventive measures available today are mainly long-term, and for those pregnant women who already suffers from addiction, the aid often arrives too late. A need for such legislation seems to be useful to some extent, but not necessarily the same legislation as the one in the bill from 2009.Kvinnor som missbrukar alkohol eller narkotika under graviditeten riskerar att på olika sätt skada sitt ofödda barn. Sjukdoms- och skadesymptom såsom fetalt alkoholsyndrom, undervikt och abstinens är konsekvenser som kan relateras till den gravida kvinnans missbrukande. Enligt svensk missbrukslagstiftning, LVM, finns idag en möjlighet att tvångsvårda alkohol- och narkotikamissbrukare, men någon indikation som skyddar fostret under graviditeten finns inte. En gravid kvinna kan således tvångsomhändertas, men då enbart gällande omständigheter som rör henne själv. Det fanns en oro hos regeringen över att barn föds med alkohol- och narkotikarelaterade skador, och att myndigheter inte kan göra något för att stoppa missbruket och skydda dessa barn. År 2009 inkom därför ett lagförslag gällande tvångsvård av gravida missbrukare. Uppsatsen är utförd enligt en rättsdogmatisk metod och det övergripande syftet är att undersöka fostrets rättsliga ställning och utreda huruvida det finns ett behov av en lagstiftning gällande tvångsvård av gravida missbrukare. I uppsatsen redovisas svensk tvångsvårdslagstiftning och ovan nämnda lagförslag från år 2009. Vidare redogörs även för fosterskador i samband med missbruk, och fostrets och kvinnans intressen ur en nationell och internationell kontext för att kunna besvara de uppställda frågeställningarna. Tvångsvårdslagstiftning måste av rättssäkerhetsskäl följa vissa formella krav, bl.a. att det inte finns samtycke till vård och att det finns ett behov av vård. Det lagförslag som lades fram år 2009 i Ds 2009:19 innehöll ett tillägg till nuvarande LVM-lagstiftning, där tvångsvård skulle kunna initieras om det fanns en påtaglig risk för skada hos fostret p.g.a. missbruk. I Norge finns redan en sådan lagstiftning om tvångsvård av gravida kvinnor, som synes ha fungerat trots bristen på kunskap om tröskelvärdena. Problematiken har framförallt rört frågan om synen på fostrets rättsliga ställning och avsaknaden av gränsvärden som fastställer när fosterskador uppstår. De preventiva insatser som finns idag är framförallt långsiktiga, och för de gravida kvinnor som redan missbrukar kommer den hjälpen ofta för sent. Ett visst behov av en sådan lagstiftning tycks därför finnas, men inte nödvändigtvis en lagstiftning som lagförslaget från år 2009