Familjebakgrund avgör strategi för högre studier : Det sociala rummet av utbildningsstrategier

Mål Ett övergripande mål för projektet ”Grusade förhoppningar eller lyckade nyorienteringar. Högskolestuderandes ändrade studieplaner och avhopp inom högre utbildning 1977 – 2007” har varit att undersöka mönster i högskolestuderandes studievägar. Fokus har varit på ett antal yrkesprogram och de studenter som ändrar inriktning eller avbryter sina högskolestudier i förtid. Ett viktigt område att undersöka har varit studiemönstrens karaktär och frekvens, dvs. hur vanligt det är med olika typer av kursändringar och avhopp inom olika yrkesutbildningar samt hur dessa kan relateras till studenter med olika bakgrund eller andra strukturella faktorer. I tre delstudier har projektets mål brutits ned till följande delmål: 1) att få kunskap om antagningsmönster, effektivitet och genomströmning inom ett knippe svenska yrkesprogram samt hur dessa mönster kan relateras till studenters sociala, ekonomiska och kulturella resurser; 2) att få kunskap om såväl riskfaktorer som skyddande faktorer avseende studieavbrott inom lärarutbildning samt om studenters perspektiv på att vara eftersläntrare och slutligen 3) att kritiskt undersöka hur statistik om avhopp och genomströmning är uppbyggd och om vad som händer med den vetenskapliga kunskapsproduktionen inom forskningsområdet kring genomströmning och avhopp inom högre utbildning när forskare använder internationell statistik som skapats i uppföljningssyfte för europeisk politik. I denna rapport fokuseras resultat från den första delstudien. Resultat i korthet • Högskolestudenters studiemönster skiljer sig åt i intensitet, effektivitet och genomförande. Två huvudtyper har identifierats: ett sammanhållet intensivt studiemönster respektive ett utspritt extensivt studiemönster. Till dessa mönster hör två ytterligare dimensioner rörande hög och låg effektivitet samt grad av examensbenägenhet. • Studiemönstren var främst beroende av; typ av utbildningsprogram och lärosäte samt av föräldrars socioekonomiska status och utbildningsnivå. Andra viktiga faktorer var kön, gymnasiebetyg, deltagande i studier på Komvux, inkomst, studenters och föräldrars födelseland samt föräldrars yrkessektor. • Studenter vars föräldrar har låg utbildningsnivå börjar högskolestudier senare, har ofta egen familj och läser sin utbildning koncentrerat inom ett utbildningsområde utan pauser – ett så kallat sammanhållet intensivt studiemönster. • Studenter vars föräldrar har hög utbildningsnivå använder högskolan friare och mer, dvs. de väljer längre utbildningar, men tar också pauser över både en och flera terminer från den utbildning man är antagen på och rör sig över flera utbildningsområden. Denna utbildningsstrategi kallas ett utspritt och extensivt studiemönster. Detta mönster är också vanligare hos studenter som påbörjar högskolestudier tidigt och som har höga eller medelhöga betyg.”Grusade förhoppningar eller lyckade nyorienteringar. Högskolestuderandes ändrade studieplaner och avhopp inom högre utbildning 1977 – 200