Vad beror framgång i familjehem på? : En kvalitativ studie om familjehems erfarenheter av hinder och möjligheter

Syftet med denna uppsats var att undersöka vad familjehemmen upplever för hinder och möjligheter i sitt uppdrag som familjehem. Undersökningen har genom tre frågeställningar fokuserat på vad familjehemsföräldrarna upplever som viktigt för att en placering ska fungera, vilka motgångar och svårigheter de stöter på samt vilka strategier de tillämpar för att undvika motgångar. Studiens empiriska material har samlats in genom sex kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med familjehem från två olika kommuner. Den insamlade empirin analyserades sedan utifrån ett systemteoretiskt perspektiv. Resultatet av studien visade att hinder och möjligheter i familjehemsuppdraget ofta hängde ihop. En av de främsta framgångsfaktorerna var ett fungerande samarbete med socialtjänsten, där bra stöttning och regelbunden kontakt framträdde som det mest betydelsefulla. Detta samarbete upplevdes även vara en av de svårigheter som var mest förekommande i resultatet. Även ett fungerande ”delat föräldraskap” framträdde som en viktig del för att uppdraget skulle fungera, där de biologiska föräldrarna och familjehemmet arbetade tillsammans för att göra det så bra som möjligt för barnet. Kunde familjehemmet få till stånd ett bra samarbete med de biologiska föräldrarna visade resultatet att chansen för en lyckad placering ökade. Kontakten med de biologiska föräldrarna visade sig även vara en av de främsta svårigheterna med uppdraget då samarbetet i många fall inte fungerade och kontakten upplevdes konfliktfylld. Tidigare forskning menar att barnets problematik och svårigheter ofta är källan till att familjehem ville säga upp uppdraget. Detta stämmer inte överens med resultatet från denna studie som visar att barnets problematik sällan var upphov till en så pass stor svårighet att familjehemmen vill säga upp uppdraget. Istället var den uteblivna stöttningen från socialtjänsten samt ett icke fungerande samarbete mellan familjehemmet, socialtjänsten och de biologiska föräldrarna som ansågs som de största svårigheterna och som i resultatet antyds ibland kunna vara en så stor svårighet att familjehemmen valde att avsluta uppdraget.