ORGANISATIONSFÖRÄNDRING I ETT NYTT SAMHÄLLSKLIMAT - En fallstudie om polisanställdas upplevelser vid Polishuset City i Göteborg

År 2015 beslutade regeringen att implementera en ny polisreform för att centralisera och skapa en enhetlig polismyndighet. Den här polisreformen har diskuterats från olika infallsvinklar, det har riktats ett stort missnöje mot nya polismyndigheten från internt håll men även från samhället och omgivningens sida. Samtidigt som organisationsförändringen implementerades har samhället och omgivningen utvecklats och skapat ett ”nytt” samhällsklimat som polisverksamheter verkar i. I studien studeras organisationsförändringen av polismyndigheten utifrån de polisanställdas perspektiv. Uppsatsen vill rikta fokus på polisanställdas upplevelser. Studien genomfördes på en polisverksamhet i Göteborg, polishuset City vilket innebär att det är en fallstudie. Denna studie har genomförts med ett kvalitativt tillvägagångssätt med totalt 18 respondenter som varit spridda över 7 avdelningar vilket innebär att de haft varierande uppgifter och varit aktiva med olika delar av förändringen. Det genomfördes en dokumentstudie för att granska vilka förändringar som har implementerats och utformats för polismyndigheten. Semistrukturerade intervjuer användes för att få respondenternas upplevelser av organisationsförändringen. Svar från respondenterna redovisades med hjälp av utdrag från transkriberingar med citat och text. Diskussion och analys av organisationsförändringen gjordes med hjälp av institutionell teori. Det är en teori som bland annat studerar förändring, organisering och omgivningens påverkan på organisationer. Studiens resultat visade att polisanställda särkopplar från organisationsförändringen och den nya formella strukturen som framkommit med förändringen. Det framgick i respondenternas svar att de själva skapar liknande strukturer som fanns före förändringen. Utöver detta uttrycktes även att organisationsförändringens struktur följer den trend som finns i samhället och organisationsfältet i hur organisationer utvecklas och att polismyndigheten försöker efterlikna detta som tyder på isomorfism. Studien bidrar med ökad förståelse och kunskap om polisanställdas upplevelser av en organisationsförändring. Vidare bidrar studien med kunskap om polisverksamheter och analys av dessa utifrån institutionell teori