Tång på framtidens tallrik. Rättsliga förutsättningar för en ekologiskt hållbar tångskörd.

På senare år har en trend att konsumera tång som livsmedel uppstått i Sverige. Ett intresse för att skörda tång finns både från privatpersoners och näringslivets håll. Tången är näringsrik och på flera sätt ett fördelaktigt livsmedel ur klimathänseende. Eftersom tångbälten är viktiga för den biologiska mångfalden är det dock viktigt att tången skördas så varsamt som möjligt. I uppsatsen analyseras rättsreglerna som aktualiseras vid tångskörd utifrån målet om en hållbar utveckling. Förslag ges även på hur eventuella rättsliga brister i förhållande till detta mål kan åtgärdas i framtiden. Då det finns mycket begränsat med forskning på vad tångskörd i svenska vatten får för ekologiska konsekvenser, tar analysen främst avstamp i utländska studier. Studierna visar att tång kan skördas på hållbara sätt, men att alltför omfattande skörd kan få negativa ekologiska effekter samt att olämpliga skördemetoder kan skada tångplantorna. Eftersom Sverige saknar en specifik reglering av tångskörd, utreds även vilka rättsregler som aktualiseras vid både privat och kommersiell tångskörd. I uppsatsen behandlas allemansrätten, regler kring tångskörd på enskilt respektive allmänt vatten, de allmänna hänsynsreglerna, det allmännas kontrollmöjligheter, regler kring art- och områdesskydd samt hushållningsbestämmelserna. Utredningen visar att storskalig tångskörd samt skörd av tång med skadliga metoder möjligen kan träffas av straffbestämmelsen om åverkan, vilket skulle innebära att sådan tångskörd inte kan utföras med stöd av allemansrätten. Rättsläget i denna fråga måste dock bedömas som oklart, varför den som vill skörda tång för annat än husbehov kan behöva upprätta ett nyttjanderättsavtal med ägaren till fastigheten där tången ska skördas. Vidare kan de allmänna hänsynsreglerna få stort inflytande i hur en tångskördsverksamhet bedrivs. Hushållningsbestämmelserna lär å andra sidan inte uppställa några praktiska hinder mot tångskörd. Vad gäller det allmännas kontrollmöjligheter så kommer större tångskörd att behöva anmälas till en tillsynsmyndighet för samråd, medan mindre skörd inte på ett lika tydligt sätt träffas av anmälningsplikten. Vidare saknas ett explicit tillsynsansvar för de fall av tångskörd som inte behöver anmälas. Slutligen kan avsaknaden av en tydlig möjlighet till dispens från strandskyddet utgöra ett hinder för storskalig tångskörd inom strandskyddat område. I övrigt torde miljöbalkens regler om art- och områdesskydd i dagsläget endast ha en begränsad praktisk betydelse som hinder mot tångskörd. Analysen visar att dagens reglering av tångskörd i många fall är bristfällig i förhållande till målet om en hållbar utveckling. Myndigheternas otydliga ansvar över tångskördsverksamheterna riskerar att försvaga de allmänna hänsynsreglernas genomslagskraft. Vidare kan bristen på kontroll av mindre tångskördsverksamheter i värsta fall leda till menliga kumulativa effekter på havsmiljön. Inte heller erbjuds en tillräcklig reglering av storskalig maskinell tångskörd, i den mån intresse för sådan skörd skulle uppstå. Därutöver kan osäkerhetsmomenten rörande allemansrättens förhållande till tångskörd samt bedömningen av strandskyddsdispens vid större tångskörd inte anses vara hållbara i längden. Slutligen kan avsaknaden av uttryckliga riktlinjer kring hur en hållbar tångskörd bör bedrivas leda till att tillsynsarbetet försvagas. Bristerna kan åtgärdas genom en tydlig reglering av tångskörd, dels genom riktlinjer och dels genom en uttrycklig lagstiftning. Med inspiration från Norge ges förslag på att införa en speciell avtalskonstruktion för tångskörd inom privatägt vatten, samt en särskild lag för skörd på allmänt vatten. Alternativt kan Fiskelagens tillämpningsområde utvidgas till att omfatta alger, vilket har gjorts i Danmark. Vidare bör en generell anmälningsplikt samt ett tydligt tillsynsansvar införas för tångskörd. Slutligen bör försiktighetsprincipen genomsyra regleringen, framför allt så länge kunskapen kring tångskördens inverkan på den svenska havsmiljön är ofullständig. En sådan reglering kommer att skapa förutsättningar för en hållbar tångkonsumtion i Sverige