Som ett slag i ansiktet : En allmän litteraturöversikt om svåra besked ur sjuksköterskeperspektiv

Bakgrund: Sjuksköterskan ansågs tidigare vara assistent till läkaren men har idag en egen profession med omvårdnadsansvar. Patienter och anhöriga vänder sig till sjuksköterskan för att få stöd och förtydligande av informationen som just mottagits av läkaren. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans erfarenhet av ansvar efter att patient mottagit ett svårt besked i form av diagnosrelaterad information. Metod: Allmän litteraturöversikt enligt Friberg (2017) där nio artiklar med kvalitativ ansats, tre artiklar med kvantitativ ansats och två artiklar med mixad metod analyserats. Resultat: Sjuksköterskan vill ta ansvar då patienten fått svåra besked men kan uppleva sig utesluten genom bland annat bristande kommunikation med läkaren. Trots detta tar sjuksköterskan ansvar när patienten inte förstått beskedet och ser till att patienten får mer information och säkerställer att patienten förstår vad det innebär. Sjuksköterskan blir engagerad i relationen med patienten och kan själv bli emotionellt påverkad när patienten mottar svåra besked. Sjuksköterskor med längre erfarenhet i yrket upplever sig mer trygga i sitt ansvar då patienten mottagit svåra besked. Slutsats: Genom att synliggöra sjuksköterskans ansvar vid svåra besked och när sjuksköterskan är medveten om vad ansvaret innebär och får utrymme att ta ansvaret, minskar risken för att patienten blir övergiven i lidandet. Background: The nurse has gone from being seen as an assistant to the doctor, to having their own profession with the main responsibility for nursing. Patients and their relatives turn to the nurse for comfort and more information after the doctor has delivered bad news. Aim: To describe nurses' experiences of responsibility after a patient receives bad news related to diagnosis. Method: A general literature review. Results: The nurse wants to take responsibility but due to lack of communication gets inhibited. Despite that the nurse take responsibility and makes sure that the patient gets more information when needed. The nurse also takes responsibility for the patient by being there for them with support. The nurse engages in the relationship with the patient and can therefore get emotionally affected by the bad news the patient receives. Nurses whom have more experience clearly feel more confident with the responsibility that occurs when the patient receives bad news. Conclusion: By highlighting the nurses' responsibilities it could be more valued in a broader perspective and when the nurse is aware of the responsibility for caring, it decreases the risk of abandonment for the patient.