Förväntningsgapet ur två perspektiv

Titel: Förväntningsgapet ur två perspektiv Problemdiskussion: Ett förväntningsgap uppstår när intressenter har förväntningar på revisorn som inte motsvarar vad revisorn egentligen ska eller får göra. I de allra flesta fall handlar det om att förväntningarna är för höga. Många tror alltså att revisorer ska göra mer än vad som krävs av dem enligt lag. Förväntningsgapet beskrivs ofta som något negativt men genom vår studie vill vi bidra till en syn på förväntningsgapet ur ett annat perspektiv. Syfte: Syftet med uppsatsen är att utreda förväntningsgapet på ett sätt som snarare handlar om de föreställningar som finns om revisorer och om dessa aspekter har någon påverkan på förväntningsgapet. Målet är att undersöka om det finns positiva aspekter med förväntningsgapet och vilka dessa i sådana fall är. Avgränsningar: Vi har genomfört ett begränsat antal intervjuer samt hållit oss till vår lokala ort, Jönköping. Metod: Vi har genomfört intervjuer med 21 företag, 13 studenter, 4 revisionsbyråer samt 10 slumpvis utvalda personer. Intervjuerna har genomförts med en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod. Vi har dessutom gjort en genomgång av vetenskapliga artiklar och böcker för att få pålitlig och vetenskapligt säkerställd fakta. Resultat och slutsats: Vi har genom vår studie ifrågasatt den negativa aspekten av förväntningsgapet och kommit fram till att förväntningsgapet varierar bland revisorers olika intressenter. Störst är förväntningsgapet från allmänheten och studenter som sällan eller aldrig kommer i kontakt med revisorer och där har gapet visat sig ha en positiv inverkan på revisorers status. Gapet har också visat sig vara positivt bland mindre företag där ovissheten om vad en revisor gör är stor. Bland stora företag är förväntningsgapet betydligt mindre eller nästintill obefintligt och där är också revisorers anseende inte lika högt. Förväntningsgapet minskar ju större kunskaper som finns och därmed också revisors anseende