ENERGIEFFEKTIVISERING AV ICKE ISOLERADE TEGELBYGGNADER MED KULTURHISTORISKT VÄRDE

Purpose: The building stock in Sweden consists mainly of buildings built before 1977, when the building standard regarding energy balance was introduced. These buildings usually have low energy efficiency. The Swedish Parliament has set up goals that focus on decreasing the energy use in residential and commercial buildings with 50 % by the year 2050, compared with the level in 1990. This study aims to investigate how the energy efficiency of existing non-insulated brick buildings can be improved while taking into consideration historical preservation. These buildings, which make up our cultural heritage, have a large potential for reduction of energy use, environmental impact and heating costs. Therefore, they are an important part of achieving the environmental goals. Method: The main method of this study was a case study in which collection of documents and interviews took place. The case study has been performed on a non-insulated brick building at Södra Munksjön, Jönköping. Information about the building was gathered through the document collection. Based on this information, a specific energy use has been calculated using an energy calculation program. Energy efficiency measures have been put into the program to understand which specific energy use that can be achieved. In the interviews, people active in the field determined if these measures can be implemented without distorting the cultural-historical value of the building. Findings: The study shows how extensive the renovation and restoration of a noninsulated brick building has to be to meet the requirements of specific energy use according to Boverkets byggregler 21. The existing building has a specific energy use of 430 kWh/m2 and year. After adding insulation, renovation of windows and doors, replacement of ventilation and heating system this is equal to 79 kWh/m2 and year. Boverkets byggregler 21 has a requirement for new constructions of 80 kWh/m2 and year for premises in climatic zone III. Additionally, this study shows that these measures can be executed without distorting cultural-historical values of the building. Implications: The study indicates a great potential of energy-savings in non-insulated brick buildings and that it can be done without distorting the cultural-historical values. The energy consumption for residential and commercial buildings can then be considerably reduced which creates an opportunity to fulfil environmental goals. Boverket is recommended to review which requirements of specific energy use that should be set up at reconstruction of cultural-historical buildings. Fundamentally, it is the same requirements that are applied at reconstructions as at new constructions. However, several exemptions allow an adaption of the requirement levels to ensure the cultural-historical value. The study indicates that these exemptions are not required. Limitations: Since all buildings are unique, the result in this study cannot directly be generalised to other buildings. Instead, this study can be used as reference material indicating which measures that have a significant impact on the energy use. Interpreting the interviews, it is possible to determine whether the planned measures can be executed without distorting the cultural-historical value of the building. Keywords: Cultural-historical valuable buildings, distortion, energy efficiency, noninsulated brick buildings, specific energy use.Syfte: Byggnadsbeståndet i Sverige består till stor del av byggnader uppförda innan 1977 då den svenska byggnormen om energihushållning introducerades. Dessa byggnader har vanligtvis låg standard avseende energieffektivitet. Sveriges riksdag har formulerat mål som innebär att energianvändningen i bostäder och lokaler ska minska med 50 % fram till 2050 jämfört med 1990 års nivå. Studien syftar till att utreda hur befintliga icke isolerade tegelbyggnader kan energieffektiviseras samtidigt som hänsyn tas till kulturhistoriskt bevarande. I denna grupp av byggnader som utgör vårt kulturarv finns en stor besparingspotential vad gäller energi, miljöpåverkan och uppvärmningskostnader. De är därmed en viktig del för att uppnå miljömålen. Metod: Studiens huvudmetod har utgjorts av en fallstudie och inom ramen för denna har dokumentinsamling och intervjuer skett. Fallstudien har utförts på en icke isolerad tegelbyggnad på området Södra Munksjön, Jönköping. Genom dokumentinsamlingen har uppgifter om byggnaden samlats in. Utifrån dessa har en specifik energianvändning beräknats med hjälp av ett energiberäkningsprogram vilket även har visat vilken specifik energianvändning som uppnås med olika åtgärder. I intervjuer har personer verksamma inom området avgjort om dessa åtgärder kan utföras utan att förvanska byggnadens kulturhistoriska värde. Resultat: Studien visar hur omfattande renovering och restaurering som behövs av en icke isolerad tegelbyggnad för att uppfylla Boverkets byggregler 21:s nybyggnadskrav på specifik energianvändning. Den befintliga byggnaden har en specifik energianvändning på 430 kWh/m2 och år. Efter tilläggsisolering, renovering av fönster och dörrar, byte av ventilations- och värmesystem uppgår denna till 79 kWh/m2 och år. Boverkets byggregler 21 har ett nybyggnadskrav på 80 kWh/m2 och år för lokaler belägna i klimatzon III. Studien visar även att dessa åtgärder kan utföras utan att förvanska byggnadens kulturhistoriska värde. Konsekvenser: Studien visar att det finns en stor energibesparingspotential i icke isolerade tegelbyggnader och att en sådan energieffektivisering kan ske utan att förvanska kulturhistoriska värden. Därmed kan energianvändningen för bostäder och servicesektorn minskas avsevärt vilket skapar förutsättning för att uppnå miljömål. Boverket rekommenderas att se över vilka krav på specifik energianvändning som bör ställas vid ombyggnationer av kulturhistoriskt värdefulla byggnader. I grunden är det samma egenskapskrav som ska tillämpas vid ändring av en byggnad som vid nybyggnation. Flertalet undantag möjliggör dock en anpassning av kravnivåerna så att byggnadens kulturvärden inte skadas. Studien indikerar att dessa undantag inte behövs. Begränsningar: Då alla byggnader är unika kan resultatet i denna studie inte direkt appliceras på andra byggnader. Studien kan istället användas som ett referensobjekt där det framgår vilka åtgärder som ger stor påverkan på energianvändningen. Baserat på intervjuerna går även avgöra huruvida planerade åtgärder kan utföras utan att förvanska byggnadens kulturhistoriska värde. Nyckelord: Energieffektivisering, förvanskning, icke isolerade tegelbyggnader, kulturhistoriskt värdefulla byggnader, specifik energianvändning