Gymnasiereformens konsekvenser för den sociala fördelningen av kunskaper i de yrkesorienterade utbildningarna

I föreliggande artikel analyseras den pågående gymnasiereformen (Prop 2008/09:199, SOU 2008:27) utifrån dess innebörd för kunskapers organise-ring i de yrkesorienterade utbildningarna. För att diskutera reformens möjliga kon-sekvenser analyseras den i relation till befintliga praktiker i en fordonsprograms-klass. Problemet som står i fokus är den ojämlika sociala fördelningen av kunskap och makt som föreligger mellan olika samhällsklasser. I denna problematik har de yrkesorienterade utbildningarna en central position, då dessa huvudsakligen både rekryterar elever från, tillika socialiserar för, arbetarklasspositioner. De teoretiska begreppen hämtas framförallt från utbildningssociologen Basil Bernstein, som skil-jer på kunskap organiserad i horisontella och vertikala diskurser, vilka ger olika förutsättningar för handling i olika sammanhang. Resultaten från analysen visar att befintliga praktiker i huvudsak är horisontellt organiserade och att de riskerar att ytterligare styras i den riktningen genom att reformen premierar starkt kontextbun-den, färdighetsorienterad, kunskap. För den sociala fördelningen av kunskap inne-bär detta att reformen i högre grad än vad som redan är fallet utestänger hälften av gymnasieungdomarna, företrädelsevis med bakgrund i arbetarklassen, från vertika-la diskurser, från kunskap som ger makt