Individuella utvecklingsplaner – Ett nytt verktyg i den pedagogiska verksamheten

Syftet med denna studie är att belysa verksamma lärares tankar om det nya uppdraget med individuella utvecklingsplaner. Detta har vi försökt belysa utifrån två olika aspekter, dels en kvalitetsaspekt och dels en förändringsaspekt. I bakgrunden redogör vi för hur beslutet om införandet av individuella utvecklingsplaner har vuxit fram. Vi visar också på hur det nya verktyget förhåller sig till utvecklingssamtalet och individuell planering och dokumentation. Utifrån Skolverkets allmänna råd för individuella utvecklingsplaner ger vi en beskrivning av hur arbetet med individuella utvecklingsplaner är tänkt att se ut. För att kunna belysa vårt syfte har vi gjort intervjuer med sex stycken lärare vilka representerat fyra olika skolor och jobbar i olika årskurser inom grundskolan. Intervjuerna har varit kvalitativa och behandlat lärarnas tankar angående införandet av de individuella utvecklingsplanerna. Dessa intervjuer har visat på att lärarnas tankar om det nya uppdraget på många sätt är delade. Det de alla dock är överens om är att de känner att de inte har fått tillräckligt med information för att ta sig an det nya uppdraget. När det gäller kvalitetsaspekten så är den dominerande tanken att det nya verktyget i sig inte kan leda till någon kvalitetshöjning, utan att det även krävs andra resurser. När det gäller förändringsaspekten så är den ledande tanken att det främst kommer att innebära mycket merarbete för lärarna, men att det också kan hjälpa lärarna att se eleverna bättre