I gränslandet mellan management och evidens : Om skillnader och likheter inom och mellan behandlande och icke-behandlande organisationer

Sammanfattning Då socialtjänstens insatser, exempelvis institutionsplaceringar, innebär en omfattande intervention i klientens liv, krävs att insatserna är av god kvalitet. Kvalitetsaspekten är något som alla organisationer behöver förhålla sig till, och inom det sociala arbetet har den evidensbaserade praktiken utvecklats för att åstadkomma detta. Detta är dock beroende av hur organisationen är utformad och hur arbetet bedrivs. Ansvaret för denna utformning åläggs ofta organisationens ledning. Denna litteraturstudie syftar således till att närmare granska vilka grundläggande ledningsmässiga, organisatoriska och institutionella villkor samt komponenter som bör finnas för att ett effektivt och professionellt behandlingsarbete ska erbjudas institutionsplacerade ungdomar. I studien kontrasteras behandlingsorganisationen mot vad som kännetecknar en kvalitativ och kunskapsdriven organisation och ledarskap generellt. Metoden utgörs av en teoretiskt och forskningsförankrad temabaserad litteraturstudie. Det framkommer i studien att det finns gemensamma nämnare men också viktiga skillnader mellan olika verksamheter avseende de villkor som påverkar utformningen av arbetet. Den kunskaps- och kvalitetsdrivna organisationen förutsätter ett helhetsperspektiv och processer som möjliggör lärande och utveckling förankrat i kunskap eller forskning. Den evidensbaserade praktiken förutsätter i likhet med andra verksamheter att organisationens alla delar är aktivt involverade. Generellt framgår det att organisatoriska faktorer verkar i en komplex samverkans- och påverkansprocess. Kunskapsläget behöver dock utvecklas på detta område, vilket även diskuteras och problematiseras i analys- och diskussionsavsnittet