Youth unemployment : A quantitative study about consequences of unemployment among youth

Det övergripande syftet med föreliggande studie var att undersöka levnadsförhållanden bland arbetslösa ungdomar. Syftet var även att undersöka vilka konsekvenser som arbetslösheten kan föra med sig för ungdomarna. Konsekvenser som har undersökts är inom livsområdena 1)hälsa 2) sociala relationer och fritid 3) konsumtion 4) rökning, alkohol och droger 5)kriminalitet och 6) livet i sin helhet. Metoden som använts är en kvantitativ metod med enkäter, som har delats ut till arbetslösa ungdomar i två kommuner i Sverige. För att ta reda på varför vissa ungdomar påverkas negativt av arbetslösheten, medan andra förblir nästintill opåverkade har ekonomi- skammodellen använts. Utgångspunkten för ekonomi-skammodellen är att desto högre den ekonomiska påfrestningen är i relation till skamgörandeeffekter, vilka uttrycks genom en negativ attityd från omgivningen, ju mer negativ inverkanhar arbetslöshet i människors liv. Studiens resultat och analys bekräftar denna teori. En större andel av ungdomarna som upplever högre grad av ekonomisk påfrestning och skamgörande effekter har även en sämre hälsa, röker mer, dricker oftare och har provat droger i högre utsträckning samt uppskattar livet i sin helhet att vara sämre, jämfört med ungdomar som upplever lägre grad av ekonomisk påfrestning och skamgörande effekter. Oavsett påfrestning bedömer ungdomarna generellt sett sina sociala relationer och fritid på likartade sätt, varpå modellen ej kan användas för att förklara variationer inom detta livsområde. I föreliggande studie undersöktes även hur ungdomarna påverkas av att vara arbetslösa i ett konsumtionssamhälle där normen är att konsumera. Resultat och analys visar att det är de ungdomar med mest påfrestning som konsumerar i högre grad, vilket förklaras utifrån att de kompenserar för den statusförlust som arbetslösheten medfört.The aim of the study was to investigate living conditions amongst unemployed youths. The aim was also to examine the effects unemployment can have on young people. Consequences that have been explored are within the following areas of life: 1) Health 2) Social relationships and leisure activity 3) Consumption 4) Smoking, alcohol and drug abuse 5)Crime and 6) Life in its entirety. The method used is a quantitative method with questionnaires, which were distributed to unemployed youths in two towns in Sweden. To find out why some young people are adversely affected by unemployment, while others remain virtually unaffected the economy-shame model was used. The starting point for this model is that the higher the economic stress is in relation to the humiliating effects, which are expressed through a negative attitude from people in the environment, the more negative impact unemployment has in people's lives. The results and analysis in this study confirms the theory. A greater proportion of young people who experience higher levels of economic stress and shame also have poorer health, smoke more, drink more often and are more likely to have tried drugs and have a negative outlook on life, as opposed to adolescents who experience lower levels of economic stress and shame. Overall the model can not be used to explain variations in areas of life concerning social relations and leisure activities. The study also looked into how young people are affected by being unemployed in a consumer society where the norm is to consume. Results and analysis shows that it is young people who experience a greater level of economical distress and shame who consume the most. The explanation for this might be that they are compensating for the loss of status resulting from unemployment