Prestandaundersökning och återställning av degraderade RAID-system

Denna B-uppsats tar upp prestanda och återställning mellan två vanligt förekommande mjukvarubaserade RAID-system. Mjukvarubaserad RAID har blivit mer och mer intressant eftersom det är ett billigt och bra sätt att skydda sig mot hårdvarufel på hårddiskar. Tidigare har det inneburit prestandaförluster om man inte har använt en hårdvarubaserad RAID kontroller men med dagens snabba processorer är det inte längre så. Hårddiskar går för eller senare sönder och för ett RAID-system som ska vara igång tjugofyra timmar om dygnet är det viktigt att det även då fungerar med bra prestanda. Denna undersökning visar hur mycket sämre prestandan blir under sådana omständigheter samt hur lång återställningstid man kan förvänta sig på ett datorssystem uppbyggt av delar för hemmabruk. Undersökningen utfördes på två olika typer mjukvarubaserad RAID, ett med mdadm på Ubuntu/Linux och ett med RAID-Z på OpenSolaris. På de systemen mättes läs- och skrivprestanda med programmet bonnie++ som skriver och läser en fil som var dubbelt så stor som primärminnet i datorn. Resultatet visar att prestandan försämras med 36 % när en hårddisk går sönder på ett system med mdadm men med RAID-Z ökar istället prestandan. På ett system med mdadm är återställningstiden för ett degraderat system är ungefär lika lång oavsett hur mycket information som finns lagrad på hårddiskarna. Däremot går det fortare med RAID-Z eftersom den på ett intelligent sätt bara återställer den del av hårddisken som används för lagring av filer.