Hur lärare kan motverka skolk i idrott och hälsa

Denna uppsats handlar om skolk inom ämnet idrott och hälsa och syftet är att finna orsaker till att gymnasieelever som skolkat från ämnet senare ändå funnit motivation till att återgå till undervisningen. Uppsatsen berör även varför eleverna ursprungligen valt att skolka från skolidrotten och deras inställning till fysisk aktivitet idag. Intervjuer utfördes på en gymnasieskola i Malmö våren 2009 och de sex elever som intervjuades var tredjeårselever på skolan och hade tidigare regelbundet och medvetet skolkat från skolidrotten. Intervjun innehöll frågeställningar om vad som fått eleven att skolka, vad som motiverat eleven att återgå till undervisningen och elevens syn på sin hälsa idag, hurvida eleven upplevt några positiva effekter i klassen/gruppen av att börja delta i idrottsundervisningen och om eleven var fysiskt aktiv idag. Resultatet visade att elever som slutat skolka av orsaker som kan påvisas som inre motivationsfaktorer, som uppskattning från kamrater, känslan av att vara duktigare än man själv trott, insikten att det var roligt/skönt/bra för hälsan och känslan att vara med i kamratgruppen, mår bättre och är mer fysiskt aktiva idag än de elever som motiverats att sluta skolka av yttre motivationsfaktorer, som olika påtryckningsmetoder från lärare, hotet att inte få fullständig gymnasiekompetens, kritik eller hot om andra konsekvenser eller för att inte avvika från övriga i gruppen