Omsorgsförvaltningen, Kalmar kommun : ett kvalitativt scenario om kostnader för ohälsa hos en undersköterska

Under de senaste decennierna har vi i Sverige upplevt hur tjänstesektorn brett ut sig och fått en allt större betydande del i den nationella ekonomins utveckling. I samband med tjänstesektorn har även de immateriella resursernas betydelse för organisationers värdeskapande ökat. Parallellt med tjänstesektorns utveckling kan de kommunala och offentliga verksamheternas utveckling ses. I dag råder höga krav på att kommunala verksamheter skall klara av att leverera det de säger att de ska göra. Det är hänger dock ytterst på personalen som utför tjänsterna eftersom tjänsternas kvalitet i hög grad är beroende av personalens kunskap och förmåga att utföra tjänsterna. Historiskt har det ofta funnits ett stort kunskapsglapp vad gäller personalrelaterade åtgärder – kunskapen om organisationens viktigaste resurs har i många fall varit bristfällig. En orsak är enligt vissa forskare att de ansvariga har accepterat myten om att personalaktiviteter inte kan värderas i kvantitativa termer. Det är här, i bakvattnet av den personalekonomiska forskningen, som syftet med uppsatsen ligger. Syftet har varit att påvisa Omsorgsförvaltningens kostnader för ohälsa, kopplad till en undersköterska inom en enhet vid Kalmar kommuns Omsorgsförvaltning. Min intention med uppsatsen har varit att synliggöra hur en ekonomisk argumentation kan föras kring ohälsa bland en undersköterska inom enheten. I ett vidare perspektiv är min vision att öka kunskapen och medvetenheten om hur personella resurser kan hanteras mer effektivt inom kommunens organisation. Uppsatsen har grundat sig på en kvalitativ inriktning med en abduktiv forskningsansats. Undersökningarna har genomförts genom personliga intervjuer och genom en enkätundersökning med berörd personal inom Kalmar kommuns Omsorgsförvaltning. Kostnader som diskuterats i uppsatsen kan främst ses kopplade till tre huvudområden. För det första, den ohälsa som leder till att personal är sjuknärvarande på arbetsplatsen. För det andra, den ohälsa som leder till att personalen är sjukfrånvarande och för det tredje, den ohälsa som leder till att någon form av rehabiliteringsåtgärd måste initieras. Uppsatsen mynnar ut i en figur som sammanställer de kostnader som analyserats och beräknats i uppsatsen.