Är steget till gymnasiets matematik stort? : En studie av matematiken på grundskolans senare år och kursen Matematik A på gymnasiet.

För att en elev ska börja på ett nationellt gymnasieprogram krävs att hon/han har godkända betyg i tre ämnen från grundskolan och ett av dessa ämnen är matematik. Men godkända elever i matematik från åk 9 visar sig ha stora svårigheter med kurs A på gymnasiets yrkesförberedande program. Syftet med den här studien är att belysa vilka skillnader som finns i den matematik som lärs på grundskolans högstadium och gymnasiets kurs Matematik A med avseende på de kunskapsmål som ska uppnås. Är dessa skillnader stora eller kommer kursen matematik A vara en repetition av tidigare matematik för de elever som går på yrkesförberedande programmen? Som ett annat syfte söker jag svar på frågan om elevernas svårigheter med att uppnå godkänt betyg i matematik A kan härröras till dessa skillnader. Undersökningen har gjorts genom sammanställning av kursplanerna i matematik för grundskolan år 9 och kurs A för gymnasieskolan samt kartläggning av det matematiska innehållet i de vanliga läroböckerna på två skolor. Därefter har jag gjort en kvalitativ undersökning genom intervjuer av fyra lärare på de två skolorna. Under intervjuerna försökte jag få svar på lärarnas undervisningsplanering. Resultatet ger ett tydligt svar på existensen av en progression i matematiken från grundskolan till gymnasiet när jag undersökte respektive kursplan. Däremot visar resultatet att gymnasiematematiken, om den lärs efter bok Matematik 3000 A, är en fördjupning respektive en repetition på grundskolematematiken beroende på vilken bok som används i åk 7-9