Algebra och funktioner i gymnasieskolan på NV - programmet : En jämförelse av innehållet i svenska och rumänska läroböcker -

Abstract I studien jämförs matematikläroböcker från Sverige och Rumänien inom två områden: algebra och funktioner, med fokus på andragradsekvationen och andragradsfunktionen. Den teoretiska delen och uppgifterna som undersöks hör till läroböcker under gymnasiets första år på NV - programmet. Läroböckerna undersöks med hänsyn till tre perspektiv: det teoretiska upplägget, uppgiftsinnehållet och hur det historiska perspektivet på matematikens utveckling införs i läroböckerna. Granskningen av läroböckerna utförs utifrån kursplanernas innehåll och mål i de två länderna. Kursplanernas innehåll och mål för undervisning i matematik för NV-programmet granskas med hjälp av en empirisk metod, medan läroböckernas teoretiska upplägg, uppgiftsinnehållet och det historiska perspektivet i läroböckerna undersöks kvalitativt. Undersökningen baseras på en samling matematiska begrepp, typer av uppgifter och aspekter ur det historiska perspektivet. Resultatet anges i sammanfattande tabellform, som underlättar läsning och analys av likheter och skillnader. Jämförelsen av kursplanerna finner många likheter när det gäller måluppfyllelse och markanta skillnader i innehållet och uppdelning av det matematiska stoffet mellan olika årskurser. Den rumänska kursplanen betonar inte användning av miniräknare i matematikundervisningen, elevernas arbete i mindre grupper och miljöfrågor. De rumänska och svenska kursplanerna har liknande mål när det gäller förmågor som eleverna ska utveckla under utbildningen, men metodiken som används i läroböckerna för att uppfylla dessa mål skiljer sig både när det gäller presentation av teori och uppgifter. De rumänska läroböcker har inga uppgifter som anlitar tekniska hjälpmedel. Det finns också vissa skillnader när det gäller det matematiska språket som används i läroböckerna. I rumänska läroböcker är språket mer teoretiskt och presenterar flera matematiska begrepp, medan de svenska läroböckerna föredrar repetition av algebraiska kalkyler och presenterar teorin mest på ett praktiskt sätt. De svenska läroböckerna har flera uppgifter med lösning av andragradekvation och textbaserade uppgifter än rumänska läroböckerna, medan de rumänska läroböckerna har större variation och presenterar flera typer av ekvationer, uppgifter om matematisk modellering och uppgifter med olika matematiska krav. Den svenska modellen visar en mångfald av uppgifter i läroboken, vilka passar att lösa både med och utan räknare. När det gäller det historiska perspektivet på matematikutveckling finns både likheter och skillnader. Alla läroböckerna använder samma metoder och regler för algebriska kalkyler och för att lösa andragradsekvationen men de svenska läroböckerna presenterar även korta beskrivningar av matematiker som bidrog till matematikens utveckling och en del historiska uppgifter