FÖRSTAGENERATIONSINVANDRARES ERFARENHETER AV DELAKTIGHET : En kvalitativ intervjustudie med närstående till svårt sjuka i livets slutskede

Förstagenerationsinvandrares syn på delaktighet vid vård i livet slutskede tycks det aldrig tidigare forskats kring. Det väckte författarnas intresse. Om förstagenerationsinvandrarnas syn skiljer sig från författarnas syn på delaktighet, kan vi då utan kunskap bemöta dem respektfullt? Syftet med studien var att beskriva förstagenerationsinvandrares erfarenheter av delaktighet när den närstående gavs vård i livets slutskede. En kvalitativ intervjustudie och textanalys genomfördes. Resultatet visade att de närståendes livssituation påverkades i positiv eller i negativ riktning. Majoriteten av de närstående upplevde att de fick otillräcklig information. Det skapade osäkerhet vid vårdandet av den sjuke. Resultatet visade också att de närstående kände ett stort behov av att finnas i närheten av den sjuke under sjukdomsperioden. Dålig ekonomi i intervjupersonernas forna hemländer medförde att en del närstående tvingades vårda den sjuke i bostaden. Delaktigheten i vården upplevdes då som en skyldighet eller självklarhet. Andra intervjupersoner kände att det var deras ansvar att ordna sjukhusvård åt den sjuke. Att som närstående vårda den sjuke upplevdes påfrestande och därför bör det finnas en valmöjlighet att vid behov kunna överlämna huvudansvaret för vården till professionell sjukvård. Studien bidrar till förståelsen om att människor har olika syn på delaktighet vid vård i livets slutskede