En studie om beslutsprocesser : Konsten att fatta beslut i en komplex verklighet

Beslutsprocesser är ett vanligt återkommande inslag i varje människas liv. Att fatta ett beslut är också något som inte helt sällan är förknippat med vissa svårigheter. Olika krav på beslutsfattaren är ofta närvarande, och kravet att handla rationellt är inte ovanligt. Men vad innebär det egentligen att vara rationell eller irrationell? För att försöka förstå oss på begreppen och helheten i beslutsprocessen har vi genomfört tre olika empiriska undersökningar. Genom dessa undersökningar har vi studerat fenomenet beslutsprocesser, med fokus på begreppen rationalitet & irrationalitet, i syfte att svara på vår problemformulering: • Hur påverkar val av perspektiv synen på rationalitet och irrationalitet i beslutsprocesser? Syftet är att förstå vad som får en individ att fatta ett visst beslut i olika situationer, och utifall innebörden av uttrycken rationalitet och irrationalitet förändras beroende på utifrån vilket perspektiv man studerar situationen och den individ som tar beslutet. Vi presenterar i denna studie två olika perspektiv på beslutsprocessen. Först introduceras mer klassisk forskning, som har en kategoriserande syn på beslutsprocessen. Detta följs av en mer utvecklad syn där man går ifrån det linjära och kategoriserande och istället fokuserar på ickelinjärt, situationsanpassat beslutsfattande. I analyskapitlet analyserar och diskuterar vi de olika begreppen och kopplar dem till våra empiriska fall för att slutligen ifrågasätta kategorisering av begreppen rationalitet och irrationalitet inom beslutsprocesser. Studien slutsats är: Beroende på vilket teoretiskt perspektiv som används kommer rationalitet och irrationalitet till olika uttryck i beslutsprocessen. Vår studie visar att den klassiska synen på beslutsprocessen inte räcker till för att beskriva den verkliga processen. Det går inte generalisera vad som är rationellt och irrationellt i beslutsprocesser, då varje fall är olika beroende på situation och person. Vår studie visar att inget av perspektiven vi studerat ensamt räcker till för att beskriva en beslutsprocess fullt ut. Istället bör perspektiven ses som komplement till varandra för att ge en mer verklig bild av beslutsprocesser