Lärares arbetssituation sett ur ett arbetsrättsperspektiv : Hur uppmärksammar skolan de elever som inte uppnår kunskapsmålen?

Under år 2011 började den nya skollagen i Sverige tillämpas. Lagen markerar på ett tydligare sätt att skolan ska ta hänsyn till den enskilda individens behov i undervisningen. Kommunerna brottas med att hålla en given budget och det gör att lärartätheten inte är tillräckligt stor för att till fullo kunna uppfylla kraven. Allt mera av lärarnas arbetstid går åt till att dokumentera eleverna. Det handlar då inte bara om kunskapsinhämtning utan exempelvis åtgärder för att stävja mobbing, elevens hälsa och det som kommer fram vid utvecklingssamtal. Det kan också behövas åtgärdsprogram för elever med svårigheter. En ny skolreform inleddes med ny skollag och ny läroplan som fokuserar på att alla elevers olika behov ska uppfyllas med anpassat material så de utvecklas så långt som möjligt. Det är stora krav på rektorer och lärare att fånga upp de elever som inte når målen. Statistiken visar att det är många elever som inte når upp till kunskapsmålen och det är även en stor skillnad på pojkar och flickor. Syftet med denna uppsats är att belysa lärarnas arbetssituation. Jag har även valt att belysa hur elever som inte uppnår de kunskapsmål som är uppsatta genom den nya skolreformen uppmärksammas och vilka hjälpmedel som finns att tillgå. Det jag har kommit fram till med hjälp av det material som jag har samlat in i form av bland annat olika rättskällor, artiklar, litteratur och intervjuer med olika personer inom skolverksamheten, är att lärare har ett mer omfattande uppdrag idag än för 10-20 år sedan. Idag är det reglerat i lag att alla elever ska få en undervisning utefter sitt individuella behov och varje elev ska dokumenteras noggrant hur de ligger till kunskapsmässigt. Uppfyller de inte målen som skolan idag har satt upp krävs noggranna analyser och stödinsatser. Lärarlegitimationen som riksdagen beslutade om den 2 mars 2011 är en positiv åtgärd för att säkra kvalitén på lärarna och skapa en utvecklingsbar verksamhet. Kompetens och kompetensutveckling är viktigt för att kunna uppfylla målen. Arbetsmiljön är en annan fråga som är viktig i sammanhanget. Arbetsförhållandena ska vara utformade på ett sådant sätt att de anpassas till människors olika förutsättningar både fysiskt och psykiskt. Det ska finnas rutiner som ser till att arbetstagaren inte utsätts för olyckor eller ohälsa. Det ska göras riskbedömningar och åtgärdsplaner ska upprättas. En normal arbetsvecka är enligt lagen 40 timmar per vecka. Eftersom lagen är dispositiv kan den förhandlas bort genom kollektivavtal. Enligt det rättsfall som jag presenterar kan en lärare ha en arbetstid som omfattar ca 45 timmar per vecka under terminen. Arbetstiden består dels av undervisningstimmar, dels av förberedande arbete. En lärare med mindre barn hemma har små möjligheter att arbeta på eftermiddagar och tidiga kvällar och får då ofta förlägga sin förtroendetid till sena kvällar eller helgerna. Det gör att de sällan känner att de är lediga