Nätverksorganisation i kommunal verksamhet

Den hårdare ekonomiska verkligheten ställer nya krav på näringslivet. Effektiviseringen av hushållning med knappa resurser i en alltmer föränderlig omvärld är ett aktuellt tema inom alla områden såsom privata som offentliga verksamheter. Den här uppsatsen är ett försök att belysa tillämpningen av nättverksorganisationsform som en effektivare samarbetsform mellan organisationer i en ostabil ekonomisk miljö. I uppsatsen användes ett tolkande synsätt som är typiskt för ontologisk inriktning konstruktionism. En kvalitativ forskningsmetod i kombination med ett abduktivt arbetssätt passar till den ontologiska inriktningen. Primärdata samlades genom fem intervjuer med nyckelpersoner som hade ansvar för vissa områden i ett tvärsektoriellt projekt i en kommun. Dessa personer har erfarenhet att arbeta i nätverk. Sekundärdata och referensramar avgjordes genom studier av relevant litteratur på området, material från aktuella företag, Internetkällor. Uppsatsen är uppdelad i referensramdelen, resultatredovisning och tolkningsavsnitt, diskussion, där besvaras frågeställningen genom att tolka empirin och koppla den till referensramavsnittet samt slutsatsdelen. Där försökte jag med utgångspunkt i empirin och med stöd av referenslitteratur sammanfatta resultaten samt uppmärksamma några punkter att tänka på i samband med det ökade intresse till nätverksorganisation som arbetsform. Sysselsättningsstrategi är omfattande problem, där förutsättningarna påverkas av snabbföränderliga sociala och ekonomiska faktorer. För att lösa det problemet samarbetar kommunen med många andra organisationer i omfattande nätverk, som har komplicerad och ofta svårdefinierad struktur på tvären av organisatoriska, geografiska och sociala gränser, där delar av nätverk kan överlappa varandra. På kommunledningskontor brukar man kalla detta samarbetsnätverk för tvärorganisatoriskt initiativ, vilket motsvarar den levande organisation av organisk karaktär som befinner sig i stadigt förändring, anser jag. Ansvariga personer i kommunen ser tydliga fördelar i nätverkssamarbete, vilket stämmer överens med teoretisk referensramen. Viktigaste fördelarna i nätverksorganisation anses av respondenterna vara flexibilitet, snabb föränderlighet och anpassningsbarhet, förmåga att snabbt samla och koncentrera resurser och använda dem på mest effektivt sätt. Nätverksorganisationsform bygger på ny organisationskultur och ny ledarroll, som bygger på tillit istället för kontroll, vilket underlättar styrning och anpassning, gör snabbare beslutsfattande och passar speciellt väl i mindre kommun enligt respondenter. Den organisation ger större utrymme för utveckling av individ och grupp, där människor kan samarbeta, fritt utbyta meningar och stödja varandra, ta på sig ledarrollen vid behov, vilket kan ge bättre resultat än om aktörer skulle jobba var för sig i en strikt hierarkisk organisation. Det råder en viss begreps oenighet bland intervjuade personer vilket helt sammanfaller med referensramen och allmän situation. Den formen har hög uppskattning hos samtliga tillfrågade respondenter och har framtid enligt alla. Den uppfattningen stämmer helt överens med referensramen och med min tolkning